Det är bättre att ha delvis rätt än helt fel
Publicerad under kategori: Bortom BNP
Nyckelord: BNP,Hållbarhet,Rio+20,Välfärd
Den 14 juni arrangerade Framtidskommissionen seminariet ”Beyond GDP – indicators for future policy-making”. Syftet med seminariet var att diskutera hur vi bättre kan mäta samhällelig utveckling. BNP är ett mått för ekonomisk aktivitet som härstammar från 1930-talet.
BNP-begreppet har en rad brister, till exempel mäts inte obetalda tjänster som utförs i hemmet så som barnavård. Men kanske ännu mer allvarligt så används BNP ofta som indikator på samhällelig utveckling, istället för att ses på som ett medel för att uppnå välfärd. Att sammanblanda mål med medel riskerar att leda till politiska felprioriteringar.
Diskussionen är högaktuell av flera skäl. Dels har vi under senare år sett en intensiverat debatt internationellt kring behovet för mått som bättre speglar samhällelig utveckling. OECD, EU och FN har alla kommit med uttalanden om att vi måste gå bortom BNP. Detta trots eller kanske på grund av finanskris och skuldkris. Och temat ska även diskuteras under FN:s stora konferens för hållbar utveckling som arrangeras i Rio de Janeiro denna veckan.
Vad är då alternativet till BNP? Finns något annat mått tillhands? Seminariet gav åhörarna ett tydligt nej.
För det första: Välfärd har minst två dimensioner: människors välbefinnande i dag, samt välfärdens hållbarhet. För dessa dimensioner behövs olika mått, precis som att man i bilen både behöver mäta både fart och drivmedel. Alltså kan vi inte slå ihop alla relevanta dimensioner till ett enda mått.
För det andra: både välbefinnande och hållbarhet är svårt att mäta. Senare tids forskning och initiativ har gett oss bättre förutsättningar att utveckla sådana mått, men det kommer nog att dröja ganska länge innan vi kan presentera en full översikt över Sveriges befolknings känsloliv eller ett helt grönt BNP.
Kan Sverige spela någon särskilt roll? Sverige var en pionjär i utvecklingen av BNP-begreppet. Vi har även en tradition av bra statistik, både för miljö och människor. Samtidigt bygger svensk statistik som oftast på register, inte intervju eller enkäter. Å ena sidan ger det trovärdiga siffror, å andra sidan ger det väldigt lite information om hur människor subjektiva välbefinnande. När vi deklarerar säger vi inget om vad vi tycker om att betala skatt. Alltså har även Sverige en lång väg att gå.
Första steg måste vi ta nu. Under Rio-konferensen ska bland annat diskuteras nya mål för hållbar utveckling, Sustainable development goals. Dessa är tänkt att likna FN:s millenniemål för utveckling som antogs år 2000.
Eftersom vi vare sig kan mäta utveckling eller hållbarhet, borde vi sätta mål för detta? Svaret är ja. Något måste vi styra politiken efter, och för det räcker inte BNP längre. För tiden för vi leva med att våra mått och mål inte är perfekta, men det är bättre att ha delvis rätt än helt fel.
Skrivet av: Petter Hojem
Petter Hojem är ämnessakkunnig i Framtidskommissionen. Han är sekreterare för utredningen Hållbar tillväxt i globaliseringens tid, som koordineras av näringsminister Annie Lööf. Petter är tjänstledig från tankesmedjan FORES där han har arbetat som programansvarig. Länk till bio
