Slutrapporten presenteras – ladda ner

Publicerad under kategori: Demografi
Nyckelord: Annie Lööf,Fredrik Reinfeldt,Göran Hägglund,Jan Björklund

Regeringens Framtidskommission har i ett och ett halvt års tid arbetat med att identifiera samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt, framåt 2020 och 2050. Den 26 mars presenterar Framtidskommissionen sin slutrapport: Svenska framtidsutmaningar. Presentationen webbsänds via regeringen.se mellan 9.00–10.30.

Ladda ner rapporten: Svenska framtidsutmaningar

Se presentationen i efterhand: Webbsändning

Läs nyhetsartikel: Diskussion om svenska framtidsutmaningar

De senaste hundra åren har Sverige gått från att vara ett fattigt land till att bli ett av de rikaste och mest utvecklade i världen. Men historisk framgång är ingen garanti för framtida framgång. Vilka utmaningar kan vårt samhälle komma att ställas inför framåt 2020 och 2050?

Vid ett seminarium den 26 mars på Stockholms universitet presenterar Framtidskommissionens kanslichef och huvudsekreterare, Jesper Strömbäck, slutrapporten som därefter kommenteras av statsminister Fredrik Reinfeldt, utbildningsminister och vice statsminister Jan Björklund, näringsminister Annie Lööf och socialminister Göran Hägglund. Det ges också möjlighet för studenterna att ställa frågor.

I slutrapporten ges en bred beskrivning av olika framtida utmaningar som Sverige står inför, med särskilt fokus på framtidsutmaningar kopplade till hållbar tillväxt, demografisk utveckling, integration på arbetsmarknaden, demokrati, jämställdhet och social sammanhållning. Jesper Strömbäck har skrivit slutrapporten i samråd med Framtidskommissionens ordförande statsminister Fredrik Reinfeldt och de tre övriga partiledare i regeringen.

Inför att slutrapporten presenteras har fyra delutredningar tagits fram som skrivits av ämnessakkunniga i Framtidskommissionens kansli. Ett tiotal underlagsrapporter har också presenterats. Läs mer om Framtidskommissionens delutredningar och underlagsrapporter på www.framtidskommissionen.se/dokumentation.

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Hellre morötter än piskor för att nå nollutsläpp 2050?

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: FOI,LETS2050,Naturvårdsverket,SEI

Vad är en grön, klimatneutral ekonomi – och hur kan Sverige nå dit till 2050? Svaret beror på hur framtiden ser ut, inte bara i Sverige utan i världen i stort. Den 11 februari presenterades rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties” följt av en diskussion om vägen till ett Sverige utan koldioxidutsläpp.

År 2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara lika med noll, enligt regeringens klimatproposition. Det är ett tufft men uppnåeligt mål. Nu måste vägen dit pekas ut.

Regeringen har påbörjat arbetet med en färdplan mot nollutsläpp. Till sin hjälp har man bland annat underlag från Naturvårdsverket, forskningsprogrammet LETS2050 vid Lunds universitet och Framtidskommissionen, tillsammans Stockholm Environment Institute (SEI) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Den 11 januari diskuterades färdplanen och underlagsrapporterna vid ett välbesökt seminarium i Rosenbad. Rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties” lanserades. En initierad paneldiskussion om ”hur-frågan” följde, med många frågor från publiken. Vilka styrmedel bör införas? Morötter eller piskor? Finansdepartementets roll?

Statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet menade att koldioxidutsläpp måste kosta mer och klimatvänliga produkter och teknik ska kosta mindre. Han nämnde offentlig upphandling som ett annat viktigt instrument där stat, kommun och landsting ska vara förebilder och välja klimatvänliga alternativ.

Gunilla Saltin, tf koncernchef på skogsbolaget Södra tryckte på Sveriges många komparativa fördelar.
- Vi har gott om förnybar energi, skog och smarta produktionsprocesser som ger energiöverskott, till exempel fjärrvärme, sa Saltin. Nu gäller det att skapa långsiktiga spelregler så att innovativa biomaterial och biobränslen kan konkurrera med plast och olja.

Flera i panelen lyfte Storbritanniens klimatlagstiftning med tydliga trappsteg för att få ner koldioxidutsläppen som ett viktigt föredöme. Nationalräkenskaperna borde kompletteras med klimaträkenskaper och följas upp årligen av Finansdepartementet, ansåg Karl Halding på SEI och påminde om att klimatanpassning inte är ett ok utan en möjlighet. För framtiden.

- Vi måste höja tempot, sa Världsnaturfonden (WWF).

Se seminariet i sin helhet i spelaren ovan. Läs seminarieprogrammet här.

Ladda ner rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties”

Rapporten är framtagen på Framtidskommissionens uppdrag, av Stockholm Environment Institute (SEI) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som låtit en grupp forskare, med hjälp av olika framtidsscenarier, undersöka vilka möjligheter Sverige har att gå mot en grön ekonomi.

Följande skribenter har tagit fram rapporten:

Karl Hallding (Stockholm Environment Institute, SEI) – project leader
E. Anders Eriksson (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Malin Mobjörk (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Måns Nilsson (Stockholm Environment Institute, SEI)
Eva Alfredsson (Swedish Agency for Growth Policy Analysis, Tillväxtanalys)
Kristian Skånberg (Swedish Confederation for Professional Employees, TCO)
Hannes Sonnsjö (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Magnus Benzie (Stockholm Environment Institute, SEI)
Henrik Carlsen (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Eric Kemp-Benedict (Stockholm Environment Institute, SEI)

Framtidskommissionen har beställt ett tiotal underlagsrapporter varav rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties” är den tionde som offentliggörs. Samtliga rapporter finns att ladda ner under Dokumentation.

Läs mer:

Naturvårdsverkets rapport och uppdrag angående Färdplan 2050

LETS2050 vid Lunds universitet

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Grön framtid med företagande i fokus

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: Annie Lööf,Petter Hojem

- Vi behöver ett näringslivsklimat som är en bra jordmån för entreprenörer och innovatörer att tänka grönt och att tänka stort. Det sa näringsminister Annie Lööf när Framtidskommissionens första delutredning Vägen till en grön framtid presenterades den 23 januari.

Utredningens författare Petter Hojem gav en lägesbild av hur Sveriges framtidsutmaningar ser ut på miljö- och klimatområdet. Han betonade bland annat att BNP-måttet behöver kompletteras för att bättre mäta samhällelig framgång.

- Jag jämför det med en bil. Om vi säger att BNP är hastighetsmätaren så behöver vi komplettera den uppgiften med en bränslemätare för att se hur hållbar bilen är, sa han.

Petter Hojem skriver i sin rapport att Sverige behöver ta ett antal praktiska steg på vägen mot en grön framtid. Att forska mer kring just BNP som välfärdsmått, men också att kombinera den stora mängd information som finns om såväl miljö som ekonomi och få till en bättre samverkan, är några sådana steg.

- Med ny teknik kan vi också kombinera dessa två och exempelvis se hur lokal, regional, nationell och global miljöpåverkan är, sa Petter Hojem.

Annie Lööf lyfter fram tre områden

Petter Hojem står själv för innehållet i rapporten. Men näringsminister Annie Lööf lyfte särskilt fram tre saker som hon tar med sig i sitt arbete framöver.

- Principen om att förorenaren betalar skriver jag under på, sa hon och betonade att målet måste vara att få till en global prissättning på koldioxid. Vi behöver också se våra ekologiska resurser som kapital som kan förbrukas, men även förvaltas så att det växer. Kostnaden för att låta bli kan bli enorma. Vi behöver veta miljöns prislapp. Både vad vi får ut av den men också vad det kostar att förstöra den. Slutligen vill jag säga att lösningarna finns där, bara vi levererar förutsättningarna. Det är inte hopplöst. Företagsamhet och innovationer är grunden för en grön ekonomi, sa Annie Lööf.

Med på seminariet var även Fredrika Gullfot, vd och grundare av miljöföretaget Simris Alg, och Hans Enocson, Nordenchef för General Electric, som kommenterade rapporten utifrån sina entreprenörs- och företagsperspektiv. Fredrika Gullfot poängterade att alla entreprenörer vill skapa en lönsam affär, även entreprenörer som hon själv som ser sig som miljöaktivister. Hans Enocson var inne på samma spår, och berättade att orderingången för gröna och hållbara produkter i General Electrics är mycket högre än traditionella produkter.

- Det kan alltså på flera sätt vara lönsamt att ställa om, konstaterade han.

En av fyra delutredningar

”På vägen till en grönare framtid – utmaningar och möjligheter” är en av Framtidskommissionens fyra delutredningar. Var och en av utredningarna skrivs av ämnessakkunniga i kommissionens kansli och koordineras av någon av partiledarna i regeringen. Denna utredning har skrivits av ämnessakkunnig Petter Hojem och koordinerats av näringsminister Annie Lööf.

De fyra delutredningarna är resultatet av Framtidskommissionens arbete. Inte minst av de diskussioner och samtal som har skett såväl bland Framtidskommissionens medlemmar som med medborgare och olika aktörer runt om i Sverige sedan kommissionen påbörjade sitt arbete i november 2011. Delutredningarna utgör i sin tur underlag till den slutrapport som planeras till mars/april 2013. Den sammanställs av Framtidskommissionens kanslichef och huvudsekreterare Jesper Strömbäck och ska, utifrån delutredningarna och de perspektiv som kommissionens medlemmar och andra samhällsaktörer bidragit med, teckna en bild av de viktiga framtidsutmaningar som Sverige står inför på sikt. Framtidskommissionens samtliga rapporter, inklusive ett tiotal underlagsrapporter, finns att ladda ner på www.framtidskommissionen.se/dokumentation.

Ladda ner delrapporten här

Se presentationen i efterhand

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Ladda ner och se presentationen: Vägen till en grönare framtid

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: Annie Lööf,Hållbar utveckling

Inbjudan till rapportlansering och frukostmöte

Den globala medeltemperaturen stiger och människan överutnyttjar jordens resurser i snabb takt. Världen behöver växla om till en mer hållbar utveckling. För att lyckas med det måste Sverige bemöta utmaningar på kort och lång sikt. Det är temat för Framtidskommissionens första delutredning, som lanseras vid detta frukostmöte.

En grön omställning kommer även skapa nya möjligheter. Till exempel kommer efterfrågan på grönare lösningar skapar nya marknader, men där den globala konkurrensen redan i dag är hård. Vad krävs för att Sverige ska ställa om till ökad hållbarhet och samtidigt bli en vinnare på vägen? Hur kan Sverige skapa förutsättningar för nya gröna entreprenörer? Och vilka utmaningar och möjligheter skapar den gröna omställningen för det etablerade näringslivet?

Det är några av frågorna som ska diskuteras i ett samtal mellan näringsminister Annie Lööf, Hans Enocson, Nordenchef General Electric och Fredrika Gullfot, vd och grundare av Simris Alg.

Ladda ner delrapporten här

Se presentationen i efterhand

Pressmeddelande om rapporten

Välkommen att delta!

Datum: 23 januari 2013
Tid: kl 08:30-09:45
Enklare frukost serveras från kl 0800
Plats: Tekniska museet, Museivägen 7, Stockholm
Transport: Buss 69 till Museiparken. Parkering finns.

Ladda ner inbjudan!

För anmälan, vanligen skicka mejl till sb.framtidskommissionen@regeringskansliet.se senast 22 januari. Meddela gärna allergier.

För mer information, kontakta gärna ämnessakkunnig Petter Hojem på 08-405 39 59 eller petter.hojem@regeringskansliet.se

Deltagande är gratis

Program

08.00 Dörrarna öppnar, lättare frukost serveras

08.30 Moderator Åsa Ström Hildestrand hälsar välkommen

Presentation av framtidsutredning, ämnessakkunnig Petter Hojem

08.45 Kommentarer till framtidsutredningen, näringsminister Annie Lööf

09.00 Samtal mellan näringsminister Annie Lööf, Hans Enocson, Nordenchef General Electric och Fredrika Gullfot, vd och grundare Simris Alg

09.25 Frågor från publik

09.40 Sammanfattning och avslutning, näringsminister Annie Lööf

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Det går åt skogen med klimatet

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: Koldioxid,Konjunkturinstitutet,Växthusgas

Förra veckan publicerade Konjunkturinstitutets sin årliga rapport Miljö, ekonomi och politik(2012) och där berörs möjligheterna som skogen erbjuder för att i framtiden uppnå kostnadseffektiv klimatpolitik.

Av de globala utsläppen från växthusgas, som människan ansvarar för, kan 20-25 procent knytas till förändrad markanvändning och då framförallt genom avskogning. Det som genererat den största ökningen i utsläpp av koldioxid är fossila bränslen. Även om den globala förändringen inom markanvändning varit relativt konstant finns det goda skäl till att fördjupa kunskaperna inom detta område.

En viktig aspekt som rapporten belyser är skogsbruk och annan markanvändnings dubbla inverkan då skogen båda kan orsaka utsläpp men även ta upp dem. När skogsmarker blir till jordbruksmarker betyder det att denna förmåga att ta upp koldioxid och lagra kol försvinner. Genom att hämma avskogningen så minskar man utsläppen av koldioxid, samtidigt som det finns en möjlighet till nettoupptag (tillväxten är större än avgången). En annan fördel är att det kan vara kostnadseffektivt. En jämförelse av två studier visar lägre kostnader vid upptag av skog och mark per ton koldioxid än vid användning av CCS-teknologin (även om beständigheten är större vid CCS än vid lagring av skog).

Det nettoupptag som har god påverkan på miljön utgör en positiv extern effekt och i KI:s rapport poängteras det att incitament skulle kunna skapas för att öka denna effekt. På samma sätt som att det finns en kostnad förknippad med att släppa ut växthusgas i atmosfären, dvs. en negativ extern effekt, skulle skogsbruket kunna kompenseras för upptaget av koldioxid och vilket skulle främja klimatet.

En kolsänka är en kollektiv vara och svårigheten med att uppskatta dess värde grundas i att den är baserad på hur alla individer värderar den.  Eftersom en koldioxidsubvention för skogsbrukare som väljer att inte avverka skog medför kostnader, är den stora frågan om fördelarna överväger. Ser vi tillbaka i tiden har skogsbruk och annan markanvändning bundit 53 procent av Sveriges växthusgaser under perioden 1990-2010. Detta talar starkt för att skogen borde vara att räkna med i framtiden.

Skrivet av: Karin Ewelönn

Karin Ewelönn är forskningsassistent i Framtidskommissionen. Länk till bio

Konferens om vägar till hållbar tillväxt

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: Hållbar utveckling,Tillväxtanalys

Vägar till hållbar tillväxt – en konferens om hur man ska gå från ord till handling. Den 18 oktober samlar myndigheten för Tillväxtanalys och Framtidskommissionen  ledande experter från Sverige och andra länder i Stockholm för att diskutera vad som krävs för att gå från ord till handling, för att uppnå omedelbara effekter och samtidigt en långsiktig strategi för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Johan Rockström, medlem i Framtidskommissionen håller öppningsanförande. Läs mer i inbjudan

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Påskynda utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: Hållbar utveckling

Förr eller senare kommer Sverige – och världen – tvingas ställa om och anpassa sig till ett hållbart samhälle. Förr eller senare kommer det att kosta pengar att ställa om och klimatanpassa samhället. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer det samtidigt att bli. Det kan därmed finnas inte bara ekologiska – utan också ekonomiska och moraliska – skäl att påskynda utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Ekologiska, ekonomiska och moraliska skäl till ett hållbart samhälle

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: FN:s klimatpanel,Hållbar utveckling

Av alla framtida samhällsutmaningar finns det troligen ingen som är större än att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling och att kombinera det med en fortsatt ekonomisk utveckling. Globalt beräknas cirka två tredjedelar av ekosystemen redan vara överutnyttjade, och enligt vissa uppskattningar överstiger vårt användande av de globala naturresurserna 40 procent av jordens kapacitet. Under de senaste hundra åren försvann cirka 40 procent av all skog och hälften av jordens alla våtmarker. Den biologiska mångfalden är också hotad: bara sedan 1970 har ryggradsdjuren minskat med 30 procent, och forskare talar om att vi befinner oss i den sjätte kända massutrotningen av arter.

Samtidigt fortsätter den globala uppvärmningen. Enligt FN:s klimatpanel ökade den globala medeltemperaturen med 0,74 grader under perioden 1906-2005, och redan gjorda utsläpp kommer att leda till fortsatta temperaturökningar med uppskattningsvis en halv grad under de kommande decennierna.

Globalt finns det en övertygande vetenskaplig enighet om att det pågår klimatförändringar och att människan är den främsta orsaken till dessa. Vid sidan av den breda konsensus som råder inom ramen för FN:s klimatpanel visar exempelvis en aktuell undersökning  att 97 procent av forskarna inom American Geophysical Union och American Meteorological Society anser att det pågår en global uppvärmning, och att endast 5 procent tog avstånd från att människan bidrar till den globala uppvärmningen.

Både internationellt och nationellt finns det också en bred politisk enighet om att den globala medeltemperaturen inte får stiga mer än 2 grader för att undvika klimatförändringar som kan bli verkligt förödande. För att det ska finnas någon möjlighet att nå det målet krävs uppskattningsvis att halten av växthusgaser inte överstiger 450 ppm koldioxidekvivalenter. Redan nu uppgår halten till 394 ppm, och den stiger med cirka två ppm per år. Varje år uppgår de globala utsläppen av växthusgaser till cirka 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter, jämfört med 38 miljarder ton år 1990. Samtidigt finns de gamla utsläppen kvar i atmosfären. Enligt Naturvårdsverket krävs det att utsläppen minskar till cirka 44 miljarder koldioxidekvivalenter ton före år 2020, och till 19 miljarder ton före 2050, för att det ska finnas möjlighet att begränsa temperaturökningen till två grader.

Parallellt pågår den globala demografiska och ekonomiska utvecklingen. Fram till 2050 förväntas världens befolkning öka med två miljarder, samtidigt som miljarder människor kommer att lyftas ur fattigdom tack vare ökat ekonomiskt välstånd. I takt med att tidigare fattiga länder blir rikare kommer de att förvänta sig – och ha samma rätt som vi själva har tagit oss – en högre levnadsstandard. Det kommer öka de globala påfrestningarna på miljön ytterligare. För att de globala klimatförändringarna ska kunna begränsas krävs det därför enormt stora minskningar av utsläppen av växthusgaser i rikare länder som Sverige.

Detta leder till en rad utmaningar, både globalt och nationellt. Sverige har åtagit sig målsättningen att bidra med netto noll utsläpp av växthusgaser år 2050. Hur ska vi lyckas nå dit? Hur ska vi ställa om trafik- och energisystem så att de blir långsiktigt hållbara och inte bidrar till negativ miljöpåverkan? Hur ska vi lyckas kombinera en utveckling som inte bidrar negativt till miljön med fortsatt ekonomisk utveckling, nationellt och globalt? Och hur ska Sverige ställa sig i förhållande till resten av världen? Ska vi gå före eller följa efter – och om vi går före, hur långt före ska vi gå? Även om Sverige skulle minska sina utsläpp till noll skulle det få begränsad betydelse för det globala klimatet, men – och det är ett viktigt men – det är i sig inget argument för att Sverige ska göra sin del. Däremot kan det globala inflytandet bli mycket större om vi också lyckas visa världen att det går att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling utan att offra andra viktiga värden.

En sak är samtidigt viktig att komma ihåg. Valet står inte mellan att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling eller fortsätta som tidigare. Valet står inte heller mellan att satsa resurser på att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling eller att spara dessa pengar eller använda dem till andra saker.

Förr eller senare kommer Sverige – och världen – tvingas ställa om och anpassa sig. Förr eller senare kommer det att kosta pengar att ställa om och klimatanpassa samhället. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer det samtidigt att bli. Det kan därmed finnas inte bara ekologiska – utan också ekonomiska och moraliska – skäl att påskynda utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

För att lyckas möta dessa framtidsutmaningar kommer det att krävas politiska beslut och åtgärder, men det räcker inte. Det kommer också krävas av företag, det civila samhället och oss alla som enskilda individer att vi tar vår del av ansvaret. Att få alla att inse detta och dra åt samma håll är ytterligare en utmaning. Redan idag är det förvisso många som vet om och inser att det är viktigt att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling, men för många är det samtidigt en passiv och grund kunskap, som därmed inte får särskilt stort inflytande över deras åsikter eller handlingar. Passiv kunskap kan vara en början till förändring, men för att åstadkomma verklig förändring krävs att kunskapen aktiveras och integreras i andra delar av människors tänkande och handlingar. Att åstadkomma det är ytterligare en utmaning på vägen mot en hållbar utveckling.

Skrivet av: Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Under perioden som arbetet med regeringens Framtidskommission pågår är Jesper tjänstledig från tjänsten som professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Möt Jesper Strömbäck i en filmad intervju. Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio

Nu känns det bra, men glöm inte hållbarheten!

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: Hållbar utveckling,Malmfälten,Öppet möte Luleå

Vad är en hållbar utveckling? Enligt FN vilar hållbar utveckling på tre ben: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Under de senaste åren har en snabb utveckling gett framtidshopp åt miljontals kineser. Det i sin tur har ledd till ökade råvarupriser och nya framtidshopp för en långsiktig utveckling i en helt annan del av världen.

I början av 1990-talet var det få som trodde att gruvindustrin i Norrland hade en framtid. Sedan dess har Norrbottens befolkning krympt sakta men säkert. Det kändes ganska dystert i norr.

I dag är det helt andra tongångar. I Malmfälten görs stora investeringar, arbetslösheten i Kiruna är lägst i hela Sverige. Men även på andra områden har man sett snabb utveckling. Just nu bygger Facebook enorma serverhallar i Luleå. Dragningskraften är en kombination av relativt låga elpriser, gratis kyla stora delar av året, och en kritisk massa av kompetens vid Luleå tekniska universitet.

Även lokala IT-entreprenörer gör succé. Googles videokonferensteknik är utvecklat av det lokala företaget Marratech. IT ger lokala företag möjlighet att sälja varor och tjänster till en kundkrets som sträcker sig långt utanför länet.

Framtidshoppet har återvänt till Norrbotten. Samtidigt måste man komma ihåg att konjunkturer svänger. Trots högkonjunktur måste basindustrin redan nu planera för nästa svacka. Gör man inte det finns man kanske inte kvar för att uppleva gyllene tider som följer.

Men ekonomiskt hållbar utveckling räcker inte. Länets befolkning krymper fortfarande, än i dag. Under Framtidskommissionens öppna möte i Luleå i onsdags lyfte flera personer upp behovet av att lyckas hålla kvar framförallt unga tjejer som flyttar söderut. Socialt hållbara samhällen förutsätter att det finns plats för både män och kvinnor som vill göra karriär. Attraktiva samhällen med utbud av service, kultur och infrastruktur är också en viktig pusselbit.

Många deltog i onsdagens öppna möte. Här TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Slutligen måste vi inte glömma hållbarhetens gröna ben. Flera av Sveriges största källor till utsläpp av växthusgaser finns i Norrbotten. Enligt flera scenarier kommer också norra delar av Skandinavien uppleva relativt större temperaturökning än det globala medelvärdet. Det kanske låter trevligt med en mildare vinter, men konsekvenserna för bland annat vinterturismen lär inte bli bara positiva. Det är tråkigt om öppna fjällandskap växer bort av skog. Dessutom kan det bli svårt att exportera malm och stål till länder som står till halsen i vatten, tack vare klimatförändringar. En långsiktigt ljusare framtid för Norrbotten är därför även en grönare framtid.

Skrivet av: Petter Hojem

Petter Hojem är ämnessakkunnig i Framtidskommissionen. Han är sekreterare för utredningen Hållbar tillväxt i globaliseringens tid, som koordineras av näringsminister Annie Lööf. Petter är tjänstledig från tankesmedjan FORES där han har arbetat som programansvarig. Länk till bio

Dagen efter Rio+20

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: FN,Global hållbarhet,Gunilla Carlsson,OECD,Rio+20

Pekka Mellergård, docent i neurokirurgi och högskolerektor tillika medlem i Framtidskommissionen, har just kommit hem från Rio. Här delar han med sig av sina intryck.

Rio+20 har inneburit ett antal ”första” för min del: första gången i Brasilien, första gången på en FN-konferens, första gången medlem i en svensk delegation. För att inte tala om första midsommarfirandet med mer eller mindre framträdande medlemmar i det svenska politiska etablissemanget – dansa ”Små grodorna” kan de, det kan jag försäkra! Det är kanske inte så konstigt om huvudet är fullt av intryck som behöver sorteras…

Några rubriker tränger sig på. En handlar om storslagen maktlöshet. Här är världens ledare med sina olika entourage samlade, med mycket självhävdelse, smågnabb om talarordning, motorcykelkonvojer med svarta bilar med färgade glas och den vanliga blandningen av egenintressen baserade på ambitionerna hos individer, organisationer och nationer. När detta berg häver sig så föds det i bästa fall en mus, tycks det. Det är många fler som vill leda än som kan leda, på det sätt världen behöver.

Men det är alltså så här världen ser ut, hur svårt det än är att acceptera. Kanske man bara måste gilla läget, och göra det minst dåliga av det. Jag träffade i alla fall många kloka människor som valt det förhållningssättet. Människans skröplighet och tvetydiga natur tycks svårreformerad. Och trots allt sitter man ju här och lyssnar istället för att skjuta på varandra, även om det mesta är hårt regisserat.

Jag måste ändå erkänna att det var roligare på det parallella ”Peoples Summit” i Parc de Flamengo, på andra sidan stan.  Lika många deltagare, nästan lika välorganiserat, med färre kostymer men med betydligt mer skaparglädje, vilja och energi. Och med diskussioner som var autentiska. Frustration, visst. Men också en känsla av att allt inte är kört, att olika typer av initiativ faktiskt kan och kommer att göra skillnad. Både för klimatet, andra miljöfrågor, för hållbar utveckling och för rättvisa och mänskliga rättigheter. Mitt intryck är att det i detta avseende fanns en intressant och lovande överlappning mellan alternativkonferensen och deltagarna i Riocentrets s.k. ”major interest groups”, med olika representanter för det mer officiella civilsamhället, inklusive ungdomsorganisationer, kyrkor, fackföreningar, kvinnogrupper, minoritetsfolk med flera.

Det blev ett slutdokument från Rio+20. Urvattnat och till intet förpliktigande, menar de flesta. Ribban läggs efter de som vill minst. Flera än någonsin tidigare ställer sig frågan om dessa stora multinationella möten snarare är ett hinder en än hjälp i försöken att möta de utmaningar mänskligheten står inför.

Många i den svenska delegationen lämnade  nog med känslan av ”både-och”. FN är det enda vi har för sådana här globala överläggningar, och att ersätta det med nya mindre konstallationer vore knappast konstruktivt. Men situationens allvar kräver också nya typer av initiativ. Och där har Sverige fortfarande ett internationellt förtroendekapital som gör det möjligt att ta ett större ansvar än vad som motsvarar vår försvinnande lilla del av jordens befolkning. En framtidsutmaning, om någon.

Samtidigt finns det en hel del egen hemläxa att göra. ”Max” från Latinamerikagrupperna påminde om det vid den svenska delegationens sista morgonmöte, då även andra svenskar som varit på något av de båda Riomötena var inbjudna. Hemma i Sverige får Stora Enso pris som ett föredöme för hållbar utveckling; av många brasilianare betraktas företaget som en av de stora miljöbovarna, utifrån vad som tycks vara goda skäl. Samma dag kommer en OECD-rapport som starkt kritiserar Sveriges oförmåga att ta itu med svenska företags mutbrott i samband med internationella affärer, ofta med implikationer på de problemställningar som Rio+20 har adresserat. Den i verkligheten (jämfört med massmedia) betydligt mer charmiga fullblodspolitikern och biståndsministern Gunilla Carlsson lyckades skickligt undvika Max fråga. Men den och liknande frågor kvarstår, och har väldigt mycket att göra med Sveriges framtida trovärdighet i frågor om hållbar  utveckling.

Skrivet av: Pekka Mellergård

Docent i neurokirurgi och högskolerektor. 54 år och född i Örebro. Neurokirurg och rektor på Örebro Teologiska Högskola. Redaktör och ansvarig utgivare för kulturtidskriften NOD.  Möt Pekka Mellergård i en filmad intervju. Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio