Slutrapporten presenteras – ladda ner

Publicerad under kategori: Demografi
Nyckelord: Annie Lööf,Fredrik Reinfeldt,Göran Hägglund,Jan Björklund

Regeringens Framtidskommission har i ett och ett halvt års tid arbetat med att identifiera samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt, framåt 2020 och 2050. Den 26 mars presenterar Framtidskommissionen sin slutrapport: Svenska framtidsutmaningar. Presentationen webbsänds via regeringen.se mellan 9.00–10.30.

Ladda ner rapporten: Svenska framtidsutmaningar

Se presentationen i efterhand: Webbsändning

Läs nyhetsartikel: Diskussion om svenska framtidsutmaningar

De senaste hundra åren har Sverige gått från att vara ett fattigt land till att bli ett av de rikaste och mest utvecklade i världen. Men historisk framgång är ingen garanti för framtida framgång. Vilka utmaningar kan vårt samhälle komma att ställas inför framåt 2020 och 2050?

Vid ett seminarium den 26 mars på Stockholms universitet presenterar Framtidskommissionens kanslichef och huvudsekreterare, Jesper Strömbäck, slutrapporten som därefter kommenteras av statsminister Fredrik Reinfeldt, utbildningsminister och vice statsminister Jan Björklund, näringsminister Annie Lööf och socialminister Göran Hägglund. Det ges också möjlighet för studenterna att ställa frågor.

I slutrapporten ges en bred beskrivning av olika framtida utmaningar som Sverige står inför, med särskilt fokus på framtidsutmaningar kopplade till hållbar tillväxt, demografisk utveckling, integration på arbetsmarknaden, demokrati, jämställdhet och social sammanhållning. Jesper Strömbäck har skrivit slutrapporten i samråd med Framtidskommissionens ordförande statsminister Fredrik Reinfeldt och de tre övriga partiledare i regeringen.

Inför att slutrapporten presenteras har fyra delutredningar tagits fram som skrivits av ämnessakkunniga i Framtidskommissionens kansli. Ett tiotal underlagsrapporter har också presenterats. Läs mer om Framtidskommissionens delutredningar och underlagsrapporter på www.framtidskommissionen.se/dokumentation.

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Ny utredning om sammanhållning och rättvisa

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Andreas Johansson Heinö,Göran Hägglund,Marika Markovits,Stefan Attefall

Hur ser sammanhållningen och rättvisan ut i dagens Sverige? Vilka förändringar pågår och vilka utmaningar innebär det för framtiden? Om människor upplever att de tillhör en samhällsgemenskap som de vill bidra till står vi bättre rustade att möta prövningar och möjligheter i framtiden. Detta behandlas i delutredningen ”Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa” från regeringens Framtidskommission.

Den 21 februari lanseras den tredje av Framtidskommissionens fyra delutredningar. Socialminister Göran Hägglund, Stadsmissionens direktör Marika Markovits, statsvetaren Andreas Johansson Heinö och bostadsminister Stefan Attefall diskuterar hur utmaningarna ser ut och hur de kan mötas.

Välkommen att delta, torsdagen den 21 februari mellan 10.30-12.00 i Medelhavsmuséets hörsal, Fredsgatan 2, Stockholm

För anmälan, mejla sb.framtidskommissionen@regeringskansliet.se senast 20 februari

Ladda ner: Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa

Läs mer om programmet i kalendariet

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Framtiden och samhällets grundläggande värden

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Demokrati,Johan Ekman,Södertörns högskola,Värdegemenskap

Onsdagen den 9 januari släpper vi underlagsrapporten ”Framtiden och samhällets grundläggande värden”. Samma dag inbjuder studieförbundet Bilda till ett seminarium med utgångspunkt i underlagsrapporten. (Se inbjudan). örfattaren är Joakim Ekman, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om politiskt deltagande, attityder och demokratiutveckling. Under senare år har han anlitats som expert av Skolverket och Skolinspektionen i frågor som rör forskningen om den svenska skolan och demokratin.

Ladda ner rapporten: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Om rapporten:

Samhället förändras, men vad händer med samhällsgemenskapen i en situation där ökad kulturell mångfald, markanta socioekonomiska klyftor, hög arbetslöshet, politiskt utanförskap och avsaknaden av gemensamma mötesplatser blir allt mer påtagliga? Allt detta har direkt eller indirekt att göra med frågan om en värdegemenskap.

Vad innebär det att medborgarna i ett samhälle har gemensamma värden? Hur uppstår och upprätthålls medborgarnas värdegrund och förtroende för varandra, för de politiska institutionerna och för demokratin? I denna rapport förs en diskussion kring föreställningen om demokratins behov av en värdegemenskap. Diskussionen berör centrala begrepp såsom värdegrund, politisk kultur och socialt kapital samt integrations- och assimilationsfrågor. Den återkommande tematiken är demokrati och mångfald, tolerans samt demokratiska värderingar. Rapporten tar sin utgångspunkt i samhällsvetenskaplig forskning och debatt om demokratins villkor i ett pluralistiskt samhälle och den har en begreppsdiskuterande ambition.

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Ladda ner: Rapport om nya mått på välfärd

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Filip Fors,Umeå universitet,Väfärdsmått

Hur bra har vi det i Sverige? Och vad är det yttersta kriteriet för vårt samhälles välgång? Klart är att allt inte går att mäta i BNP. Måndagen den 17 december presenterar forskaren Filip Fors en rapport till regeringens framtidskommission som belyser nya alternativa välfärdsmått med fokus på människors lycka och subjektiva livskvalitet.

Om världen ska kunna ställa om till en utveckling som är hållbar inte bara ekonomiskt, utan också socialt och ekologiskt, krävs nya mätmetoder som på ett bättre sätt tydliggör värden och kostnader förknippade med olika mänskliga aktiviteter. Forskning som redovisas i rapporten pekar på att ”lycka” och människors subjektiva upplevelser av livet är centrala för deras livskvalitet. Rapportförfattaren argumenterar därför för att vi i Sverige bör mäta och undersöka hur lyckliga människor är samt vilka faktorer som hänger samman med ett lyckligt liv.

En slutsats från rapporten är att det i dag finns etablerade teorier och metoder för att definiera och mäta människors subjektiva livskvalitet, dvs. att det går att mäta. Intresset för denna typ av mätning har rönt internationell uppmärksamhet och nyligen publicerade OECD och FN rapporter där en mängd ”mjukare” indikatorer på mänsklig välfärd presenteras.

Och vad är det då som ska mätas? Det finns alltmer forskning om vilka faktorer som påverkar människors subjektiva livskvalitet. Denna forskning pekar enligt rapporten på att människors subjektiva livskvalitet påverkas av en rad olika faktorer där ekonomin är en viktig faktor men även människors arbetssituation, relationer och fritidsaktiviteter har betydelse. Psykologiska faktorer såsom hur människor hanterar motgångar och hur de ser på sig själva och sin framtid är också av stor betydelse.

Ladda ner rapporten här

Läs också debattartikeln som publicerades i Expressen

Rapportförfattare är Filip Fors, sociolog vid Umeå universitet. Han disputerade hösten 2012 på en avhandling om vad som påverkar människors livstillfredsställelse och välbefinnande.

Förutom slutrapporten och de fyra delutredningarna har Framtidskommissionen beställt ett tiotal underlagsrapporter varav ”Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället” är den åttonde som offentliggörs. Samtliga rapporter finns att ladda ner på www.framtidskommissionen.se

Kontakt:

Filip Fors, sociolog vid Umeå universitet.
Telefon: 070-263 45 10, e-post: filip.fors@soc.umu.se

Tobias Nilsson, kommunikatör, Framtidskommissionen
Telefon: 0708-88 35 81. e-post tobias.nilsson@regeringskansliet.se

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Video: Framtidens civilsamhälle

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Civila samhället,Göran Hägglund,Tobias Harding

Torsdagen den 9 november presenterades rapporten ”Framtidens civilsamhälle” vid ett seminarium i Stockholm. Här kan du se seminariet i efterhand.

Vid seminariet möttes forskare och representanter för civilsamhället för att diskutera civilsamhällets framtid i ett land där nära 80 procent av den vuxna befolkningen är medlemmar i minst en förening och där 48 procent arbetar ideellt i minst en organisation.

Intervjuer med seminariedeltagare

Efter Framtidskommissionen seminarium om civilsamhällets framtid ger här både föreläsare och publik sina synpunkter. Socialministern tycker att politiker inte ska lägga sig i alltför mycket. Organisationernas oberoende, betonas av flera, liksom att näringslivet vill och kan delta.

 Se och ladda ner foton från seminariet

Medverkande

• Tobias Harding, Linköpings universitet, författare till rapporten ”Framtidens civilsamhälle”
• Göran Hägglund, socialminister och medlem i Framtidskommissionen
• Hanna Hallin, Sektor 3, tankesmedja för det civila samhället
• Anna Carlstedt, IOGT-NTO & Forum för idéburna organisationer
• Lars Trägårdh, professor i historia och medlem i Framtidskommissionen
• Moderator: Charlotta Levay, ämnessakkunnig i Framtidskommissionen

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Ladda ner ny rapport: Framtidens civilsamhälle

Publicerad under kategori: Rapport
Nyckelord: Civila samhället,Tobias Harding

Sverige har en med internationella mått mätt mycket hög aktivitet i den ideella sektorn. Under de senaste tjugo åren har farhågor rests kring minskande medlemsantal i folkrörelseorganisationer. Men rapporten ”Framtidens civilsamhälle” visar att ideellt arbete har förblivit starkt och stabilt under de senaste tjugo åren. Varannan svensk väljer att engagera sig utan förväntan på ekonomisk vinst eller att staten ska sköta det. Just nu sker det dock omfattande förändringar inom det så kallade civilsamhället. Aktörer i det civila samhället tar mer plats i välfärdssektorn, gamla organisationer förlorar medlemmar medan nya verksamhetsformer och kanaler ger människor möjligheter att engagera sig på nya sätt. Detta presenteras i rapporten som lanseras i den 9 november.

Ladda ner: Framtidens civilsamhälle

Läs mer om rapporten

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Varannan svensk engagerar sig ideellt

Publicerad under kategori: Rapport
Nyckelord: Civila samhället,Göran Hägglund,Tobias Harding

Sverige har en med internationella mått mätt mycket hög aktivitet i den ideella sektorn. Under de senaste tjugo åren har farhågor rests kring minskande medlemsantal i folkrörelseorganisationer. Men rapporten ”Framtidens civilsamhälle” visar att ideellt arbete har förblivit starkt och stabilt under de senaste tjugo åren. Varannan svensk väljer att engagera sig utan förväntan på ekonomisk vinst eller att staten ska sköta det. Just nu sker det dock omfattande förändringar inom det så kallade civilsamhället. Aktörer i det civila samhället tar mer plats i välfärdssektorn, gamla organisationer förlorar medlemmar medan nya verksamhetsformer och kanaler ger människor möjligheter att engagera sig på nya sätt. Detta presenteras i rapporten som lanseras i den 9 november.

Rapporten visar att trenden i dagens civilsamhälle går mot ökad professionalisering i många ideella organisationer och mot större rörlighet bland medlemmar och ideellt arbetande. Aktörer i det civila samhället tar också mer plats i välfärdssektorn i Sverige.

Rapporten beskriver hur nya organisationsformer, hybrider och paraplyorganisationer växer fram med nya sätt att rekrytera och organisera volontärer och givare. Blickar vi framåt så har civilsamhället och dess organisationer sannolikt ännu viktigare roller att fylla i demokratin, i det offentliga samtalet, på fritiden och i välfärdsproduktionen. Men hur ska relationen mellan offentlig sektor, marknad och civilsamhälle fungera när civilsamhällets organisationer får nya roller i produktionen av välfärdstjänster? Hur behåller man oberoendet?

Nära 80 procent av den vuxna befolkningen är medlemmar i minst en förening och 2009 arbetade 48 procent ideellt i en minst en ideell organisation. De samlade intäkterna för organisationer i civilsamhället uppskattades samma år till 212 miljarder kronor och antalet heltidsanställda till 110 000.

”Framtidens civilsamhälle” presenteras vid ett seminarium i Stockholm där bland andra socialminister Göran Hägglund deltar. Vid seminariet möts forskare och representanter för civilsamhället för att diskutera civilsamhällets framtid.

Tid och plats:
Datum: fredagen den 9 november
Tid: 08:30-10:00
Plats: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 5, Stockholm Anmäl dig via e-post framtidskommissionen@primeminister.ministry.se

Medverkande:

• Tobias Harding, Linköpings universitet, författare till rapporten ”Framtidens civilsamhälle”
• Göran Hägglund, socialminister och medlem i Framtidskommissionen
• Hanna Hallin, Sektor 3, tankesmedja för det civila samhället
• Omar Mustafa, Islamiska förbundet
• Anna Carlstedt, IOGT-NTO & Forum för idéburna organisationer
• Lars Trägårdh, professor i historia och medlem i Framtidskommissionen
• Moderator: Charlotta Levay, ämnessakkunnig i Framtidskommissionen

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Malmökommissionen och framtidens hälsoutmaningar

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Hälsa,Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö,Michael Marmot

Hur god hälsa man har beror inte bara på vilken sjukvård man får utan på vilket liv man lever, och närmare bestämt vilken socialgrupp man tillhör. För att förbättra folkhälsan behöver ojämlikheten i samhället motverkas. Det görs bäst med generella insatser som förbättrar de allmänna livsvillkoren och livschanserna. Detta är huvudbudskapet i den berömde folkhälsoforskaren Michael Marmots rapporter Closing the Gap in a Generation för WHO och Fair Society, Healthy Lives som rör engelska förhållanden.

I Sverige är Marmot kanske främst känd genom sin omdiskuterade bok Statussyndromet, som handlar om hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Frågan granskas även i den nyutkomna boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader? av de svenska nationalekonomerna Andreas Bergh, Daniel Waldenström och Therese Nilsson.

I dag installeras Michael Marmot som hedersdoktor vid Malmö Högskola. Dagen innan föreläste han vid ett välbesökt seminarium i Orkanens stora föreläsningssal på högskolan. Värd var Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, som också lagt ut en video på Internet där Marmot sammanfattar sitt budskap.

Malmökommissionen arbetar på kommunens uppdrag med att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för hur staden kan minska sociala skillnader i hälsa. Malmö är en dynamisk stad som på ett särskilt sätt berörs av de stora utvecklingstrender som hela Sverige behöver förhålla sig till: globalisering, migration och urbanisering. Det framgick tydligt av presentationen som Malmökommissionens sekreterare Anna Balkfors höll vid seminariet. Det framgår också av de intressanta underlagsrapporter som hittills lagts fram av kommissionens forskare, däribland freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamssons rapport som tar upp hur Malmö berörs av vår tids stora samhällsomdaningar.

Malmö har en ung och växande befolkning. Genomströmningen är stor och staden utgör en portal för nyanlända invandrare, varav många sedan flyttar vidare till andra delar av landet. Här är några slående fakta som illustrerar genomströmningen och de framtida utmaningarna för Malmö när det gäller att minska ojämlikheter i hälsa:

- Under perioden 1990 och 2008 bodde nästan en halv miljon människor i Malmö under åtminstone något enstaka år. Men endast 23 procent av dessa bodde i staden under hela perioden (Salonen, 2012, s. 13).
- Malmö har högst barnfattigdom i landet och så har det varit ända sedan 1991 då Rädda Barnen började beräkna ett årligt barnfattigdomsindex för svenska kommuner.  Även om Malmö skulle lyckas uppnå sitt ambitiösa mål att halvera barnfattigdomen till 2020 kommer antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll att vara relativt oförändrat, eftersom det totala antalet barn i staden beräknas öka kraftigt under 2010-talet (Angelin & Salonen 2012, s 38).

Vid seminariet i Malmö fick Michael Marmot frågan vad den största framtidsutmaningen är i dag. Svaret blev: att förhindra den fortsatta ekonomiseringen av samhället, det vill säga att ekonomiska motiv kommer att genomsyra allt fler verksamheter och tränger ut andra, mera oegennyttiga motiv. Enligt Marmot kommer vi väl ihåg den Adam Smith som skrev om ”den osynliga handen” för att förklara hur människors egenintresse sammantaget bidrar till gemensamma bästa, om de får agera på en fri marknad. Men vi har glömt den andra sidan av Adam Smith, som också skrev The Theory of Moral Sentiments, där det står att människans bästa sida visar sig i omsorgen om andra.

Skrivet av: Charlotta Levay

Charlotta Levay är ämnessakkunnig i Framtidskommissionen. Hon är sekreterare i framtidsutredningen om Rättvisa och sammanhållning som koordineras av socialministern. Charlotta är annars lektor i företagsekonomi med inriktning på organisation vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Länk till bio

Civilsamhället och mångfaldens utmaningar

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Civila samhället,Mångfald

Sverige har på kort tid förvandlats till ett mångkulturellt land, där människor med olika ursprungskulturer, hemspråk och religiösa övertygelser ska samsas. Hur klarar vi av det?  Läs Charlotta Levays inlägg.

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Civilsamhället och mångfaldens utmaningar

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Civilsamhälle,Mångfald,Pluralism

Sverige har på kort tid förvandlats till ett mångkulturellt land, där människor med olika ursprungskulturer, hemspråk och religiösa övertygelser ska samsas. Hur klarar vi av det? Bättre än många andra länder, är en vanlig bedömning. Olika enkätundersökningar visar gång på gång att vi som bor här är påfallande toleranta och hyser ovanligt stor tillit sinsemellan. Det har inte förändrats med invandringen. I den senaste attitydundersökningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet anser exempelvis en lägre andel än någonsin att Sverige borde ta emot färre flyktingar.

Så är då allt frid och fröjd, nu och i framtiden? Nja. I senaste numret av tidskriften Axess granskas bilden närmare av Sverige som ett ”post-nationellt” land genomsyrat av universella värderingar och en stor öppenhet för mångfald. Historieprofessor Lars Trägårdh, medlem i Framtidskommissionen, presenterar en serie artiklar om svårigheterna att acceptera ett mer pluralistiskt civilsamhälle i den tidigare så enhetliga svenska staten.

I sin introduktion pekar Lars Trägårdh på att den svenska toleransen är villkorad. Den förutsätter att nykomlingar anammar typiskt svenska värderingar som i internationellt perspektiv är rätt extrema – långtgående individualism, jämställdhetssträvan och obundenhet av traditioner. Enligt undersökningen Mångfaldsbarometern har de extremt negativa attityderna till mångfald avtagit och omfattas nu endast av 4,9 procent. Men över 80 procent av de tillfrågade anser att invandrare är skyldiga att anpassa sig till majoritetssamhällets vanor. Vi är toleranta när det gäller ytliga kulturuttryck som rör mat och kläder men har svårare att acceptera mångfald när det gäller mer grundläggande värderingar som rör religion, familjens roll och relationen mellan könen, menar Trägårdh.

Det verkar som vi i Sverige säger ja till mångfald, tolerans och pluralism så länge det handlar om abstrakta värderingar, men nej när mångfalden tar sig konkreta uttryck som avviker från enhetssamhällets normer, såsom slöjor, omskärelse av gossar och religiösa perspektiv utanför privatsfären. Det hävdar Jonas Qvarsebo i en av artiklarna. Han är lektor i utbildningsvetenskap och menar att de konfessionella friskolorna är en sorts lackmustest på hur väl Sverige klarar av att härbärgera genuin pluralism och mångkulturalitet. Hittills är misstänksamheten mot konfessionella friskolor påtaglig, vilket tyder på en monokultur vars tolerans i praktiken är begränsad.

Ett samhälle består alltid av flera olika kulturer, påpekar den framlidne teologen John H Yoder, som presenteras i en artikel av religionsvetaren Fredrik Wenell. Det är inget ideal utan en beskrivning av verkligheten. Kravet på att alla ska omfatta samma åskådning, oavsett om den är religiös eller sekulär, är enligt Yoder problematisk, ett försök att disciplinera verklighetens mångfald.

Författaren Lena Anderssons artikel ger ett kontrasterande perspektiv. Hon hävdar att staten utgör en oumbärlig motmakt till civilsamhället, där ojämlikhet och grupptryck annars får härja fritt. Staten ger i bästa fall enskilda människor möjlighet att ta sig ur familjens och den egna gruppens konformistiska gemenskap. Den egalitära staten bör därför utan prut genomsyra utbildningsväsende, vård och omsorg, menar Lena Andersson.

Här anar man ett genuint dilemma. Kanske är detta vår utmaning i dag, skriver Lars Trägårdh: ”Kan vi finna en institutionell ordning som samtidigt kan garantera individen frihet från ofrivillig gemenskap och erbjuda de frivilliga associationerna skydd från en absolutistisk universalism?”

Skrivet av: Charlotta Levay

Charlotta Levay är ämnessakkunnig i Framtidskommissionen. Hon är sekreterare i framtidsutredningen om Rättvisa och sammanhållning som koordineras av socialministern. Charlotta är annars lektor i företagsekonomi med inriktning på organisation vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Länk till bio