Publicerad under kategori: Demokrati och deltagande
Nyckelord: EuroHealth Consumer Index,Freedom House,Human Development Report,Medier,PISA-undersökningen,Reportrar utan gränser,The Economist Intelligence Unit,Transparency International,World Economic Forums Global Competitiveness Report
I den politiska debatten låter det ofta som om Sverige har stora problem. Fokus ligger på det som inte fungerar och på det som fungerar mindre bra än önskvärt. Det är naturligt. Politik handlar om olika idéer om hur samhället bör förändras och om att lösa problem. För den politiska oppositionen – oavsett färg – och medierna är det också naturligt att kritisera det som inte fungerar. Det är en del av den politiska och mediala granskningen av makten.
Ur ett demokratiskt perspektiv behövs både den mediala och den politiska granskningen av samhället och de som har makten. Den är en del av demokratins livsluft. Den möjliggör också att problem kan upptäckas – och åtgärdas – i tid. Det är ingen slump att svältkatastrofer, allvarliga miljökatastrofer och övergrepp på människors fri- och rättigheter är vanligare i slutna än i öppna samhällen.
Just på grund av att medierna och den politiska debatten är så starkt problemorienterade är det samtidigt viktigt att inte sätta likhetstecken mellan verkligheten och den bild av verkligheten som ges av medierna och den dagsaktuella debatten. Problem är viktiga att lyfta fram och diskutera, men det är också viktigt att försöka skaffa sig en helhetsbild genom att gå bortom den dagsaktuella debatten och mediebevakningen.
Ett sätt att göra detta är att jämföra Sverige med andra länder. Det finns idag en rad olika organisationer som rankar och jämför länder på olika områden. Metoderna, vilka länder som jämförs och vad jämförelserna avser varierar, men de lever alla upp till den gamla sanningen att jämförelser är nödvändiga för systematisk kunskapsutveckling, för att få perspektiv och för att skapa sig en helhetsbild.
Vilken bild ges då av Sverige enligt olika rankningar och jämförelser av länder?
Enligt EuroHealth Consumer Index 2012 kommer Sverige på sjätte plats när sjukvårdssystemen i 34 europeiska länder jämförs.
Enligt Transparency International, som undersöker förekomsten av korruption i olika länder, kommer Sverige på fjärde plats i en jämförelse av 183 länder.
Enligt Reportrar utan gränser, som undersöker pressfriheten i olika länder, kommer Sverige på tolfte plats, av totalt sett 179 länder.
Enligt Freedom House, som också undersöker och jämför pressfriheten i olika länder, kommer Sverige på delad förstaplats, tillsammans med Finland och Norge.
Freedom House undersöker också politiska friheter och medborgerliga rättigheter i olika länder, och enligt deras senaste undersökning får Sverige högsta möjliga betyg.
En annan undersökning av demokratins tillstånd genomförs av The Economist Intelligence Unit. Enligt deras rankning för 2011 kom Sverige på fjärde plats, av totalt sett 167 länder.
Att Sverige är ett öppet, demokratiskt och tolerant framkommer också av Spartacus International Gay Guide, enligt vilken Sverige är världens mest gayvänliga land.
När det gäller ekonomi visar World Economic Forums Global Competitiveness Report att Sverige kommer på andra plats i världen.
I andra jämförelser kommer Sverige mindre bra ut. När det gäller den så kallade PISA-undersökningen 2009, som genomfördes av OECD och handlar om vilken läsförståelse och kunskaper in naturvetenskap som 15-åriga elever har, kom Sverige på plats 19 när det gäller läsförståelse och plats 23 när det gäller kunskap i naturvetenskap.
Bättre gick det i FN:s Human Development Report för 2011, där Sverige rankades som världens tionde bästa land.
En snarlik placering fick Sverige även i Yale University’s Environmental Performance Index, där Sverige rankas som nionde bästa land 2012.
Vid sidan av dessa internationella jämförelser och rankningar finns det många andra. I nästan alla rankas Sverige som ett av världens tio bästa länder.
Detta visar att Sverige på väldigt många sätt är ett bra land att leva i. Bra kan dock alltid bli bättre, och där spelar både de internationella jämförelserna och samhällskritiken en viktig roll för att fortsätta utveckla politiken och Sverige.
Ett land som vill utvecklas och hävda sig i den internationella konkurrensen måste alltid sträva efter fortsatt förnyelse. I det arbetet är det lika viktigt att inte slå sig till ro som att inte enbart fokusera på det som är dåligt. Vad som behövs är en grundlig och nyanserad analys av både det som fungerar och det som inte fungerar, av framtida samhällsutmaningar, och av vad vi kan lära av såväl forskning som av egna och andras erfarenheter.
Skrivet av: Jesper Strömbäck
Jesper Strömbäck är huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Under perioden som arbetet med regeringens Framtidskommission pågår är Jesper tjänstledig från tjänsten som professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall.
Möt Jesper Strömbäck i en filmad intervju.
Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio
