Ladda ner rapporten: Svenska framtidsutmaningar

Se presentationen i efterhand: Webbsändning

Läs nyhetsartikel: Diskussion om svenska framtidsutmaningar

De senaste hundra åren har Sverige gått från att vara ett fattigt land till att bli ett av de rikaste och mest utvecklade i världen. Men historisk framgång är ingen garanti för framtida framgång. Vilka utmaningar kan vårt samhälle komma att ställas inför framåt 2020 och 2050?

Vid ett seminarium den 26 mars på Stockholms universitet presenterar Framtidskommissionens kanslichef och huvudsekreterare, Jesper Strömbäck, slutrapporten som därefter kommenteras av statsminister Fredrik Reinfeldt, utbildningsminister och vice statsminister Jan Björklund, näringsminister Annie Lööf och socialminister Göran Hägglund. Det ges också möjlighet för studenterna att ställa frågor.

I slutrapporten ges en bred beskrivning av olika framtida utmaningar som Sverige står inför, med särskilt fokus på framtidsutmaningar kopplade till hållbar tillväxt, demografisk utveckling, integration på arbetsmarknaden, demokrati, jämställdhet och social sammanhållning. Jesper Strömbäck har skrivit slutrapporten i samråd med Framtidskommissionens ordförande statsminister Fredrik Reinfeldt och de tre övriga partiledare i regeringen.

Inför att slutrapporten presenteras har fyra delutredningar tagits fram som skrivits av ämnessakkunniga i Framtidskommissionens kansli. Ett tiotal underlagsrapporter har också presenterats. Läs mer om Framtidskommissionens delutredningar och underlagsrapporter på www.framtidskommissionen.se/dokumentation.

– Att jobba mer och längre är en nyckelfråga för finansieringen av den framtida välfärdsutvecklingen. Vi måste se till att öka antalet arbetade timmar, sa statsminister Fredrik Reinfeldt, som initierat och koordinerat delutredningen, vid dagens seminarium.

Utredningen analyserar hur Sverige ska kunna säkra den framtida välfärden med en åldrande befolkning, ett samhälle där allt färre ska försörja allt fler. Rapportens författare Mårten Blix, departementsråd och sekreterare i Framtidskommissionen, inledde seminariet.

– Utmaningen är svår, den är inte dramatisk som en bankkris eller som millennieskiftet utan en process på längre sikt. Men den är redan här, och om vi inte gör något nu kommer vi inte kunna höja standarden på välfärden, sa Mårten Blix.

Sysselsättningen måste öka, unga måste komma in tidigare på arbetsmarknaden och fler måste arbeta längre än till 65 enligt utredningen. För det krävs både ändringar i regler och avtal och attitydförändringar hos arbetsgivare, hos individer och i samhället i stort.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, som deltog i en panel tillsammans med arbetsmarknadsutskottets ordförande Elisabeth Svantesson och Anders Hallgren från Ungdomsbarometern, talade om ett paradigmskifte.

– Vi måste identifiera vilka hinder som finns för att arbeta längre så att de inte står i vägen. Men det handlar också om att vi måste ställa om mentalt, om vi lever till 100 kan vi inte tänka att vi ska pensionera oss vid 65, sa Ulf Kristersson.

– Attityden mot äldre måste förändras. Idag betraktas man i vissa sammanhang som äldre om man är 58 år. Det måste vi förändra, sa Elisabeth Svantesson.

Statsminister Fredrik Reinfeldt underströk att det inte handlar om att man ska arbeta till 75 års ålder i ett tungt och slitsamt yrke, utan för att kunna fortsätta arbeta efter 65 krävs kanske en omställning och byte av yrke tidigare i livet. Mårten Blix menade att även det kräver en attitydförändring, men på individnivå.

– Man kanske får börja se på livet på ett annat sätt. Att det är möjligt att växla mellan olika jobb, och att man kan ha både en andra och en tredje karriär, sa Mårten Blix.

– Ju tidigare vi börjar anpassa oss och förändra systemet desto bättre. Vi vill ju hålla kvar våra höga välfärdsambitioner och därför måste vi ta oss an utmaningen nu, sa Fredrik Reinfeldt.

Skrivet av: Anna Jansson / Information Rosenbad

Ladda ner utredningen

Se och ladda ner bilder från presentationen

Vi lever allt längre med allt bättre hälsa. Samtidigt föds färre barn än tidigare, vilket gör att befolkningen blir allt äldre. Vi riskerar därmed en obalans mellan dem som arbetar och dem som har pension, om vi inte gör någonting åt saken. Obalansen är en följd av att modellen för hur välfärden finansieras byggdes upp i en tid när vi inte levde lika länge och andelen pensionärer med behov av vård och omsorg var jämförelsevis mindre.

Ladda ner utredningen

Delutredningen ”Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen” är den fjärde och sista delutredningen som Framtidskommissionen presenterar innan slutrapporten. Författare är departementsråd Mårten Blix och statsminister Fredrik Reinfeldt har koordinerat arbetet. De fyra delutredningarna ligger till grund för den slutrapport som presenteras senare under våren. Framtidskommissionen har också publicerat ett tiotal underlagsrapporter. Samtliga delutredningar och rapporter finns att ladda ner på: www.framtidskommissionen.se

Totalt har projektet fått in mer än 500 texter från Trelleborg i syd till Arjeplog i norr som publicerats på www.framtidenssverige.se. Texterna är skrivna av gymnasieelever och kommun- och regionpolitiker. Rapporten kan ses som en ”snabbguide” till viktiga framtidsutmaningar och strategier som kommuner och landsting lyft fram i sina texter. Presentationer görs inom tre områden: att leva och bo, arbetsmarknad och näringsliv samt ekologiskt hållbar utveckling.

Rapporten pekar på både motsatser och samstämmighet mellan lokala och regionala visioner och den framtid unga tänker sig. Men mest av allt ger visionerna och ungdomsrösterna inspiration. Här finns en rik och tänkvärd källa att ösa ur för alla som vill tänka framåt.

Maria Kvarnbäck, statsvetare och skribent, har ställt samman rapporten i nära samarbete med Åsa Ström Hildestrand och Tobias Nilsson, projektledare på Framtidskommissionens kansli.

Förutom slutrapporten och de fyra delutredningarna har Framtidskommissionen beställt ett tiotal underlagsrapporter varav ”500 texter om framtidens Sverige – från Trelleborg till Arjeplog” är den tolfte som offentliggörs.

Ladda ner rapporten

Den 5 mars presenteras delutredningen Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen, som skrivits av departementsrådet Mårten Blix, sekreterare i Framtidskommissionen, och koordinerats av Framtidskommissionens ordförande statsminister Fredrik Reinfeldt. Vid ett seminarium kommenterar statsministern utredningen, och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, Arbetsmarknadsutskottets ordförande Elisabeth Svantesson och Anders Hallgren från Ungdomsbarometern deltar i ett panelsamtal om hur Sverige ska kunna möta framtidens välfärdsutmaningar.

Välkommen!

Datum: tisdag 5 mars klockan 13.30-15.00
Plats: So Stockholm, Jussi Björlings Allé 5, Kungsträdgården, Stockholm
För anmälan, mejla senast 4 mars till: sb.framtidskommissionen@regeringskansliet.se
OBS! Begränsat antal platser.

Program

13.30-13.45 Kaffe och kaka serveras

13.45-13.55 Moderator hälsar välkommen

13.55-14.10 Delutredningen presenteras av författaren Mårten Blix, departementsråd och sekreterare i Framtidskommissionen

14.10-14.50 Panelsamtal och frågor från publiken, med:

- Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister

- Elisabeth Svantesson, ordförande i Arbetsmarknadsutskottet

- Anders Hallgren, Ungdomsbarometern

14.50-15.00 Statsminister Fredrik Reinfeldt kommenterar delutredningen

Delutredningen ”Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen” är den fjärde och sista delutredningen utredningar som Framtidskommissionen presenterar innan slutrapporten. Författare är departementsråd Mårten Blix och statsminister Fredrik Reinfeldt har koordinerat arbetet. De fyra delutredningarna ligger till grund för den slutrapport som presenteras senare under våren. Framtidskommissionen har också publicerat ett tiotal underlagsrapporter. Samtliga delutredningar och rapporter finns att ladda ner på: www.framtidskommissionen.se

Utredningen Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa presenterades den 21 februari av Charlotta Levay, utredare och ämnessakkunnig i Framtidskommissionen. Presentationen följdes av en paneldebatt med Göran Hägglund, socialminister och koordinator för utredningen, Marika Markovits, direktor för Stadsmissionen, Andreas Johansson Heinö, statsvetare, och Stefan Attefall, bostadsminister.

Både positivt och negativt

I utredningen undersöks nya framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa på tre nivåer: samhället som helhet, civilsamhället och nära relationer.

- Det sägs ofta att samhället håller på att glida isär på grund av en växande egoism och ökade ekonomiska klyftor.  Men, även om det finns problem är det inte lika illa som man kan tro. Stödet för gemensam finansierad välfärd och toleransen för invandring har till exempel ökat, sa Charlotta Levay vid presentationen.

Utredningen visar också att Sverige, internationellt sett, har små inkomstskillnader, att andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet har minskat och att familjebakgrunden inte har större betydelse för grundskoleelevernas avgångsbetyg idag än i slutet av 80-talet. Individualistiska värderingar såsom ”självförverkligande” är fortsatt högt i Sverige men på tillbakagång.

Men, utredningen visar också på framtida utmaningar. Det finns för få sammanhang där olika grupper möts på lika villkor. Exempelvis är många städer byggda så att olika grupper hålls isär. Dessutom får olika grupper alltmer olika medievanor, och därmed allt färre gemensamma referensramar – där en grupp tar till sig medier brett medan andra undviker nyheter. Enligt utredaren Charlotta Levay kan vi också förvänta oss ökade inkomstskillnader i framtiden på grund av den teknologiska utvecklingen och globaliseringen.

Utmaningar diskuterades

I paneldiskussionen lyftes flera intressanta frågeställningar upp kring utredningen och framtida utmaningar.

- Mycket har med politiken att göra, t ex skolan och att skapa goda villkor för civilsamhället, sa socialminister Göran Hägglund. – Vi har en hög arbetslöshet bland invandrare och ungdomar  som vi behöver komma åt. En annan viktig sak är stadsplaneringen som behöver bli bättre ur de här perspektiven, kommenterade Stefan Attefall.

Ladda ner rapporten

Ladda ner foton från presentationen

Text: Eva Högström/Regeringskansliet

Den 21 februari lanseras den tredje av Framtidskommissionens fyra delutredningar. Socialminister Göran Hägglund, Stadsmissionens direktör Marika Markovits, statsvetaren Andreas Johansson Heinö och bostadsminister Stefan Attefall diskuterar hur utmaningarna ser ut och hur de kan mötas.

Välkommen att delta, torsdagen den 21 februari mellan 10.30-12.00 i Medelhavsmuséets hörsal, Fredsgatan 2, Stockholm

För anmälan, mejla sb.framtidskommissionen@regeringskansliet.se senast 20 februari

Ladda ner: Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa

Läs mer om programmet i kalendariet

Gemensamt för samtliga intervjuade är att de gått på sin magkänsla, haft stöd från nära och kära samt i flera fall studerat senare i livet. Utan någon längtan efter att stå i rampljuset, delar de här med sig av sina erfarenheter med förhoppningen att andra ska förstå och kanske inspireras.

Läs mer i rapporten som kan laddas ner via dokumentationssidan

Rapportförfattare är Ulrika Beck-Friis som har arbetat som journalist sedan mitten av 1980-talet med inriktning på ekonomi och samhällsfrågor. Hon har bred erfarenhet från dags- och veckopress, radio och undervisning.

Sverige står inför flera stora framtidsutmaningar. I Framtidskommissionens andra delutredning konstateras att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men fortfarande har inte kvinnor och män samma möjligheter i arbetslivet. Trots att kvinnor är mer välutbildade än män är deras lön under yrkeslivet och deras pension efteråt betydligt lägre.

Jämställdhetsminister Maria Arnholm kommenterade delutredningen och lyfte särskilt frågan om lika lön för lika arbete som en viktig utmaning för ökad jämställdhet i framtiden.
”Vad kan vi göra för att kvinnligt och manligt arbete ska värderas mer lika? Ett konkret exempel är vad regeringen gjort när man gett lärare karriärslöner. Man får vara lite kreativ för att hitta lösningar,” konstaterade Arnholm.

Maria Arnholm slog också fast att mäns våld mot kvinnor är oacceptabelt och ska motverkas genom ett antal åtgärder.

Demokratin är djupt rotad i vårt land och valdeltagandet tillhör de högsta i världen. Men svårigheter att rekrytera politiskt förtroendevalda, ökad risk för korruption och våldsbejakande extremism är företeelser som på sikt kan försvaga och hota demokratin om de inte bemöts idag, enligt delutredningen.

”Demokrati måste först och främst vara en livsform, i andra hand en statsform,” sa demokratiminister Birgitta Ohlsson i sin reflektion kring utmaningen att hålla igång demokratin även mellan valen.

”Vill man få upp valdeltagandet i samhället är skolvalet en nyckel,” fortsatte hon och lutade sig mot färska studier som visar att förstagångsväljare som fått rösta i skolval oftare röstar även i riksdagsvalet.

En annan viktig aspekt på demokrati är enligt Birgitta Ohlsson att vi alla vågar och vill vara litet mer medborgare, hela tiden:
”Vill man förändra Sverige och världen så måste man börja med sig själv. Kavla upp ärmarna och gå ut och förändra din vardag,” avslutade demokratiministern.

I delutredningen redovisas ett antal statistiska trender när det gäller såväl jämställdhet, som demokrati och integration. Inom drygt 10 år kommer var fjärde person i arbetsför ålder i Sverige att vara född utomlands. Framtidens välfärd bygger på att vi blir betydligt bättre på att ta tillvara den invandrade befolkningen på arbetsmarknaden, enligt rapportförfattaren Patrick Joyce.

”Var sjätte person av de som går till jobbet idag är födda i ett annat land. Ta bort dem från arbetsmarknaden och den demografiska utmaningen blir långt mycket större än den redan är,” sa integrationsminister Erik Ullenhag i en inledande kommentar.

”Sverige ska fortsätta vara öppet och tolerant,” fortsatte Ullenhag och var tydligt bekymrad över utvecklingen i Europa.
”Om Europa börjar sluta sig så blir vi betydligt fattigare,” sa Erik Ullenhag och menade att ”det är en värderingsfråga vilket Sverige vi vill se,” men att det också är en gigantisk konkurrensfördel för oss i vår globaliserade värld om Sverige fortsätter att vara öppet och tolerant.

Integrationsministern höll med rapportförfattaren om att klyftan mellan utrikes födda kvinnor och svenskfödda kvinnor är alldeles för stor när det gäller deltagande på arbetsmarknaden. Det är en av de största utmaningarna för integrationen i framtiden, tillsammans med utmaningen att utbilda barn som kommer till Sverige en bit in i grundskolan och inte hinner komma ikapp kunskapsmässigt tills de slutar nian. Här inflikade utbildningsminister Jan Björklund:
”Utbildningspolitiken är central. Det är för ungarna som växer upp i hem utan akademiker som vi har en skola med höga ambitioner”.

På dagens avslutande fråga, om hur ministrarna vill se Sverige på 30 års sikt svarade Erik Ullenhag:
”Vi ska ha ett nytt ‘vi’ om 30 år. Är du en del av detta land så är du en del av detta vi.”

Se seminariet i sin helhet i webb-TV. Sändningen finns tillgänglig via spelaren överst på denna sida.

Framtidskommissionen ska fram till april 2013 leverera en slutrapport och fyra delutredningar varav ”Delaktighet i framtiden – utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration” är den andra som offentliggörs. Utredningen har skrivits av ämnessakkunnig Patrick Joyce och koordinerats av vice statsminister Jan Björklund. Framtidskommissionen har också publicerat ett tiotal underlagsrapporter. Samtliga rapporter finns att ladda ner på www.framtidskommissionen.se

Ladda ner delutredningen Delaktighet i framtiden – utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration