”Tydligare målsättningar för svensk satsning på klimatanpassning”

Publicerad under kategori: Globala utmaningar
Nyckelord: Annie Lööf,Caroline Valen,REposition

För att få ytterligare ett perspektiv på  det öppna möte som hölls i Värmland nyligen bad Framtidskommissionens kansli Caroline Valen, arkitekt och en av paneldeltagarna, att skriva ner sina tankar från mötet.
(Läs mötesanteckningarna här)

Klimatanpassningsarbetet är ett ansvar som spänner över nästan alla samhällets sektorer. Det innebär stora utmaningar men också möjligheter för nya innovativa idéer och lösningar att växa fram. Gemensamt kan vi vända hot till möjlighet och ta vara på de positiva effekter klimatförändringarna kan innebära för Sverige och för svenska företag.

Att vi är på väg åt rätt håll, om än med små steg, visar engagemanget när Framtidskommissionen bjöd in till diskussion på temat i Karlstad den 9 maj. Värmlands näringsliv och lokala aktörer var samlade under två intensiva timmar. Mötet blev en välkommen dialog med bland annat näringsminister Annie Lööf om vilka behov som finns för att få fart på arbetet i Sverige.

Ett av teman som diskuterades var hur den fysiska planeringen – våra städer och byggnader, kan anpassas till ett klimat med förändrade förutsättningar. Men också hur detta arbete kan generera nya affärsmöjligheter för svenska företag inom byggsektorn.

Som grundare av arkitektföretaget REposition, med stort engagemang för frågorna, anser jag att en av våra största utmaningar är hur vi ska klimatanpassa våra städer och samtidigt skapa attraktiva, trygga miljöer som människor vill bo och vistas i. Klimatanpassning är därför i hög grad en stadsplaneringsfråga och en uppgift arkitekter måste intressera sig för.

Hoten kommer från alla håll. Klimatforskningen spår stigande hav, mer regn och höga flöden i vattendrag och sjöar. Samtidigt byggs det mer än någonsin i vattennära lägen längs våra kuster, vattendrag och sjöar. Kommuner, exploatörer och bostadsköpare verkar vara överens, än så länge – vattnet har en stark attraktionskraft och där vill vi bygga och bo.

Ändå lever vi med erfarenheter och problem redan i dagens klimat. Under 2000-talet har översvämningar orsakat återkommande problem på många platser i landet. Hittills har detta i stor utsträckning varit försäkringsbolagens angelägenhet. Vissa åtgärder har vidtagits, men det har främst handlat om att skydda områden med hjälp av vallar eller barriärer, upphöjda första våningar eller att endast tillåta parkeringsytor i markplan. Tekniska åtgärder som ofta är efterkonstruerade, dåligt integrerade i omgivningen och riskerar att motverka andra av stadsplaneringens mål om tillgänglighet, attraktivitet och trygghet.

Vad som behövs är ett helhetsgrepp om frågorna och ett förebyggande arbete för att hitta lösningar som är väl integrerade och kan tillföra fler värden än endast att klimatsäkra ett område eller en byggnad. Då måste klimatanpassning integreras som en förutsättning tidigt i planeringen av nya områden för att hitta hållbara lösningar ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. 

Det finns gott om exempel att inspireras av i länder som England, Tyskland, Holland och USA. Där har man tvingats arbeta med frågorna under en längre tid, men också sett vilka möjligheter arbetet kan leda till. Som till exempel i Portland i USA, där klimatanpassad dagvattenhantering nu är en global turistattraktion. Är det möjligt där borde det vara möjligt här.

Ett konkret behov här hemma för att få fart på arbetet har varit att ge kommunerna verktyg för hur de kan arbeta med frågorna i den fysiska planeringen. På uppdrag av Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmlands län har REposition nyligen tagit fram handboken Stigande vatten – en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Resultatet är ett för Sverige unikt planeringsunderlag och samarbete mellan länen med utgångspunkt i regionala förutsättningar. Med handboken har kommunerna i länen nu gemensamma riktlinjer och ett metodstöd för hur översvämningsrisken ska analyseras och kopplas till lämplig markanvändning och exempel på åtgärder med utgångspunkt i Plan och bygglagen.

Men trots ökad medvetenhet, exempel att inspireras av och de initiativ som pågår, återstår en hel del utmaningar. Det handlar bland annat om långsiktighet. Hur långt fram vågar vi blicka i planeringen – 50, 100, 200 år? Vad är de mest fördelaktiga investeringarna ur flera perspektiv? Vilka aktörer måste vara med för att skapa samsyn och en gemensam riktning? Och inte minst, hur når vi ut med kunskap till den breda allmänheten, till exempel alla bostadsköpare? Frågor som återstår att utforska där offentliga och privata aktörer tillsammans måste hitta svaren och de långsiktiga lösningarna.

Åter på mötet i Karlstad var budskapet till Framtidskommissionen och näringsminister Annie Lööf tydligt; Det behövs tydligare målsättningar som visar att regeringen och Sverige satsar på klimatanpassning. Att jämföra med arbetet för att minska utsläppen där det finns ambitiösa mål på europeisk, nationell och lokal nivå att sträva efter. Först då tror vi att arbetet kan komma igång på riktigt och leda till aktivitet i kommunerna som i sin tur skapar spännande uppdrag och nya affärsmöjligheter inom konsultbranschen.

Så, låt oss anta utmaningen och visa att det går att vända hot till möjlighet!

Skrivet av: Caroline Valen