Hur kan skolan främja integrationen?
Publicerad under kategori: Integration
Nyckelord: Helsingborg,invandring,Jens Dietrichsson,Landskrona,Mernosh Saatchi,Patrick Joyce,Torkild Strandberg
Utbildning blir allt viktigare för att komma in på arbetsmarknaden. Chanserna att lyckas i gymnasiet och gå vidare till högre utbildning avgörs till stor del redan i grundskolan. Barn som har invandrat till Sverige efter skolstarten har idag mycket svårt att lyckas i grundskolan. Bara 40 procent av de barn som invandrat till Sverige från länder utanför EU efter skolstarten går idag ut grundskolan grundskolan med godkända betyg.
I Landskrona är mer än vart tredje barn i skolan av utländsk bakgrund. I vissa skolor är andelen närmare 90 procent. Landskrona stad har därför under en längre tid arbetat medvetet för att förbättra undervisning och skolresultat för barn med utländsk bakgrund. Mernosh Saatchi, medlem i Framtidskommissionen, och jag reste därför den 11 april till Landskrona för att få veta mer om hur staden arbetar med integrationen i skolan och vilka resultat man uppnått.
Sedan 2007 driver Landskrona och Helsingborgs kommuner projektet Utsikter som ska förbättra både skolresultat och hälsa i årskurs 1-5 i sju särskilt utvalda skolor med en extra stor andel utrikes födda barn.
På ett Öppet i möte i Allvar Gullstrandsgymnasiet inför 90 rektorer, lärare och andra skolanställda berättade de ansvariga i Landskrona om projektet och vilka resultat de uppnått hittills.
Värd för mötet var Torkild Strandberg (fp) som varit ordförande i kommunstyrelsen i Landskrona sedan 2006. Som inbjudna experter fanns Britt- Marie Johansson, ansvarig pedagog inom Utsikter och Jens Dietrichsson, nationalekonom vid Lunds Universitet, som följt och utvärderat arbetet.
Britt-Marie Johansson, en av de ansvariga pedagogerna inom Utsikter, berättade att under de snart fem år som arbetet pågått har resultaten i matematik och språkförståelsen höjts stadigt bland de elever som deltagit. Orsakerna till framgången är flera men hon lyfte särskilt fram de täta tester som görs av alla barn i projektet för att se vilken kunskapsnivå de har och avgöra vilken hjälp de behöver.
- Regelbundna tester är enormt viktiga, understrykte även Jens Dietrichson, nationalekonom vid Lunds Universitet, som forskar om skolresultat och integration. I dag hemmasnickrar Landskrona och många andra kommuner som driver sina egna tester. Det vore betydligt bättre om Skolverket eller någon annan statlig myndighet kunde ta på sig ansvaret att utforma bra tester som alla kommuner kunde använda, menade han.
En annan viktig faktor för framgången är att de berörda skolorna i Landskrona har arbetat aktivt för att involvera föräldrarna i sina barns skolgång. I många av fallen har föräldrarna dåliga eller inga kunskaper i svenska och undviker därför gärna att ha kontakt med skolan. Skolorna har satsat hårt på att samla föräldrarna till bra möten för att berätta hur de kan hjälpa sina barn med skolan. Men det har krävts ordentliga förberedelser och inhyrda tolkar för att få till lyckade möten som givit resultat.
Lena Andersson, rektor på Dammhagsskolan, en av de skolor med en stor andel elever med utländsk bakgrund, betonade att den värsta fienden i detta arbete är låga förväntningar.
- Det är lätt att tycka synd om många av barnen som har svåra hemförhållanden. Men det hjälper inte att tycka synd om dem. Vi måste ha samma förväntningar på dem som på de barn som går i skolor i medelklassområden. Bra undervisning och höga krav ger resultat, avslutade hon.
————————————————————————-
Framtidskommissionen ska bidra till en framtidsinriktad diskussion i alla delar av samhället. I den diskussionen är det viktigt att många röster kommer till tals, och gärna röster som annars sällan blir hörda. Därför deltar representanter för Framtidskommissionen i 10 till 15 öppna möten runt om i landet för att diskutera frågor som är särskilt viktiga för Sveriges framtid.
Skrivet av: Patrick Joyce
Skriv en kommentar