Utmaningar på integrationsområdet

Publicerad under kategori: Arbetsmarknad
Nyckelord: IFAU,OECD,Olof Åslund

När Framtidskommissionen möts bjuder man också in ett antal experter som gör framtidsspaningar utifrån sin expertis. Olof Åslund, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), var en av dem som talade vid Framtidskommissionens tredje möte. Här följer några viktiga poänger som han vill förmedla.

I de flesta OECD-länder har den invandrade befolkningen en svagare ställning på arbetsmarknaden än den infödda. Sverige är inget undantag, och skillnaderna i arbetslöshet och sysselsättning är större här än på många andra håll. I slutet av 2011 skiljde det ungefär 10 procentenheter i både arbetslöshet och sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda män. För kvinnor var gapet i sysselsättning hela 17 procentenheter. Det finns också stora skillnader inom den invandrade befolkningen och för vissa grupper är situationen mycket problematisk. Detta är naturligtvis en stor utmaning idag.

I ett framtidsperspektiv är det dock minst lika viktigt att se till situationen för dem som är födda i Sverige med invandrade föräldrar. Även här ser vi betydande skillnader framför allt bland dem bakgrund i länder utanför västvärlden. Undersökningar i skolan pekar på klart sämre läsförmåga, färre är behöriga till gymnasiet, längre tid att gå från skola till arbete och färre varaktiga anställningar. Dessa grupper utgör en liten del av dagens totala arbetskraft, men en betydligt större andel av dem som idag växer upp i Sverige. Detta innebär att om de mönster vi ser idag inte förändras, så kommer problemen ur ett samhällsperspektiv vara mycket större om 10–20 år.

En viktig utmaning för samhället är att kvalifikationer och meriter ska värderas likvärdigt för alla oavsett bakgrund. Detta kan motiveras dels utifrån en grundläggande princip om rätten att inte bli diskriminerad, dels utifrån att samhället ur ett produktivitetsperspektiv bör utnyttja sina resurser på bästa sätt. Men det finns också skäl att tro att om högkvalificerade och ambitiösa personer har möjlighet att göra karriär så kan detta underlätta för andra med liknande bakgrund. Forskning visar att chefer tenderar att rekrytera personer med en bakgrund som liknar den egna. Ytterligare ett skäl är att beslut om utbildning och yrkesval styrs av förväntningar. Den som inte kan förvänta sig att utbildning eller arbetslivserfarenhet ska påverka möjligheterna fullt ut kommer inte i lika hög grad att vara beredd att satsa. Detta kan leda till en ond cirkel med låga kvalifikationer och svag ställning på arbetsmarknaden för stora grupper.

En nyckel för att minska skillnaderna på den framtida arbetsmarknaden är att grundskolan lyckas i arbetet med att ge barn med utländsk bakgrund goda kunskaper. Det finns en stor forskningslitteratur som visar att ju tidigare insatser görs, desto större är chansen till en positiv utveckling även på lång sikt. Svensk forskning visar också att grundskoleresultat i stor utsträckning kan förklara långsiktiga skillnader mellan individer och grupper. Internationella undersökningar visar att kunskapsskillnaderna beroende på inhemsk eller utländsk bakgrund är större i Sverige än i OECD som helhet. Det finns alltså utrymme för förbättring både i en absolut och i en relativ bemärkelse.

Sverige är idag ett samhälle med omfattande etnisk segregation i boende, skola, arbetsliv och familjebildning. Vi ser också tecken på etnisk segmentering, vilket t.ex. på arbetsmarknaden innebär att de arbetsplatser där många invandrade arbetar erbjuder osäkra jobb till sämre villkor. För framtiden är det mycket viktigt att undvika en situation där individer vars utländska bakgrund ligger kanske fyra generationer tillbaka ändå upplever sig hänvisade till sämre skolor, bostadsområden och arbetsgivare.

Skrivet av: Olof Åslund