Malmökommissionen och framtidens hälsoutmaningar

Publicerad under kategori: Rättvisa och sammanhållning
Nyckelord: Hälsa,Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö,Michael Marmot

Hur god hälsa man har beror inte bara på vilken sjukvård man får utan på vilket liv man lever, och närmare bestämt vilken socialgrupp man tillhör. För att förbättra folkhälsan behöver ojämlikheten i samhället motverkas. Det görs bäst med generella insatser som förbättrar de allmänna livsvillkoren och livschanserna. Detta är huvudbudskapet i den berömde folkhälsoforskaren Michael Marmots rapporter Closing the Gap in a Generation för WHO och Fair Society, Healthy Lives som rör engelska förhållanden.

I Sverige är Marmot kanske främst känd genom sin omdiskuterade bok Statussyndromet, som handlar om hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Frågan granskas även i den nyutkomna boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader? av de svenska nationalekonomerna Andreas Bergh, Daniel Waldenström och Therese Nilsson.

I dag installeras Michael Marmot som hedersdoktor vid Malmö Högskola. Dagen innan föreläste han vid ett välbesökt seminarium i Orkanens stora föreläsningssal på högskolan. Värd var Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, som också lagt ut en video på Internet där Marmot sammanfattar sitt budskap.

Malmökommissionen arbetar på kommunens uppdrag med att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för hur staden kan minska sociala skillnader i hälsa. Malmö är en dynamisk stad som på ett särskilt sätt berörs av de stora utvecklingstrender som hela Sverige behöver förhålla sig till: globalisering, migration och urbanisering. Det framgick tydligt av presentationen som Malmökommissionens sekreterare Anna Balkfors höll vid seminariet. Det framgår också av de intressanta underlagsrapporter som hittills lagts fram av kommissionens forskare, däribland freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamssons rapport som tar upp hur Malmö berörs av vår tids stora samhällsomdaningar.

Malmö har en ung och växande befolkning. Genomströmningen är stor och staden utgör en portal för nyanlända invandrare, varav många sedan flyttar vidare till andra delar av landet. Här är några slående fakta som illustrerar genomströmningen och de framtida utmaningarna för Malmö när det gäller att minska ojämlikheter i hälsa:

- Under perioden 1990 och 2008 bodde nästan en halv miljon människor i Malmö under åtminstone något enstaka år. Men endast 23 procent av dessa bodde i staden under hela perioden (Salonen, 2012, s. 13).
- Malmö har högst barnfattigdom i landet och så har det varit ända sedan 1991 då Rädda Barnen började beräkna ett årligt barnfattigdomsindex för svenska kommuner.  Även om Malmö skulle lyckas uppnå sitt ambitiösa mål att halvera barnfattigdomen till 2020 kommer antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll att vara relativt oförändrat, eftersom det totala antalet barn i staden beräknas öka kraftigt under 2010-talet (Angelin & Salonen 2012, s 38).

Vid seminariet i Malmö fick Michael Marmot frågan vad den största framtidsutmaningen är i dag. Svaret blev: att förhindra den fortsatta ekonomiseringen av samhället, det vill säga att ekonomiska motiv kommer att genomsyra allt fler verksamheter och tränger ut andra, mera oegennyttiga motiv. Enligt Marmot kommer vi väl ihåg den Adam Smith som skrev om ”den osynliga handen” för att förklara hur människors egenintresse sammantaget bidrar till gemensamma bästa, om de får agera på en fri marknad. Men vi har glömt den andra sidan av Adam Smith, som också skrev The Theory of Moral Sentiments, där det står att människans bästa sida visar sig i omsorgen om andra.

Skrivet av: Charlotta Levay