Hellre morötter än piskor för att nå nollutsläpp 2050?

Publicerad under kategori: Grön tillväxt
Nyckelord: FOI,LETS2050,Naturvårdsverket,SEI

Vad är en grön, klimatneutral ekonomi – och hur kan Sverige nå dit till 2050? Svaret beror på hur framtiden ser ut, inte bara i Sverige utan i världen i stort. Den 11 februari presenterades rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties” följt av en diskussion om vägen till ett Sverige utan koldioxidutsläpp.

År 2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara lika med noll, enligt regeringens klimatproposition. Det är ett tufft men uppnåeligt mål. Nu måste vägen dit pekas ut.

Regeringen har påbörjat arbetet med en färdplan mot nollutsläpp. Till sin hjälp har man bland annat underlag från Naturvårdsverket, forskningsprogrammet LETS2050 vid Lunds universitet och Framtidskommissionen, tillsammans Stockholm Environment Institute (SEI) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Den 11 januari diskuterades färdplanen och underlagsrapporterna vid ett välbesökt seminarium i Rosenbad. Rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties” lanserades. En initierad paneldiskussion om ”hur-frågan” följde, med många frågor från publiken. Vilka styrmedel bör införas? Morötter eller piskor? Finansdepartementets roll?

Statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet menade att koldioxidutsläpp måste kosta mer och klimatvänliga produkter och teknik ska kosta mindre. Han nämnde offentlig upphandling som ett annat viktigt instrument där stat, kommun och landsting ska vara förebilder och välja klimatvänliga alternativ.

Gunilla Saltin, tf koncernchef på skogsbolaget Södra tryckte på Sveriges många komparativa fördelar.
- Vi har gott om förnybar energi, skog och smarta produktionsprocesser som ger energiöverskott, till exempel fjärrvärme, sa Saltin. Nu gäller det att skapa långsiktiga spelregler så att innovativa biomaterial och biobränslen kan konkurrera med plast och olja.

Flera i panelen lyfte Storbritanniens klimatlagstiftning med tydliga trappsteg för att få ner koldioxidutsläppen som ett viktigt föredöme. Nationalräkenskaperna borde kompletteras med klimaträkenskaper och följas upp årligen av Finansdepartementet, ansåg Karl Halding på SEI och påminde om att klimatanpassning inte är ett ok utan en möjlighet. För framtiden.

- Vi måste höja tempot, sa Världsnaturfonden (WWF).

Se seminariet i sin helhet i spelaren ovan. Läs seminarieprogrammet här.

Ladda ner rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties”

Rapporten är framtagen på Framtidskommissionens uppdrag, av Stockholm Environment Institute (SEI) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som låtit en grupp forskare, med hjälp av olika framtidsscenarier, undersöka vilka möjligheter Sverige har att gå mot en grön ekonomi.

Följande skribenter har tagit fram rapporten:

Karl Hallding (Stockholm Environment Institute, SEI) – project leader
E. Anders Eriksson (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Malin Mobjörk (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Måns Nilsson (Stockholm Environment Institute, SEI)
Eva Alfredsson (Swedish Agency for Growth Policy Analysis, Tillväxtanalys)
Kristian Skånberg (Swedish Confederation for Professional Employees, TCO)
Hannes Sonnsjö (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Magnus Benzie (Stockholm Environment Institute, SEI)
Henrik Carlsen (Swedish Defence Research Agency, FOI)
Eric Kemp-Benedict (Stockholm Environment Institute, SEI)

Framtidskommissionen har beställt ett tiotal underlagsrapporter varav rapporten ”Sweden in a World of Growing Uncertainties” är den tionde som offentliggörs. Samtliga rapporter finns att ladda ner under Dokumentation.

Läs mer:

Naturvårdsverkets rapport och uppdrag angående Färdplan 2050

LETS2050 vid Lunds universitet

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Framtidens hotbilder

Publicerad under kategori: Almedalen
Nyckelord: FOI,hot,MSB,Säpo,UI

Framtidsdagens sjätte och sista panel handlade om hotbilder framöver. Inför en fullsatt publik i Almedalen ledde Anna Jardfelt, direktör för Utrikespolitiska institutet, en paneldiskussion om olika sorters hotbilder tillsammans med Anders Thornberg, Jonas Hallberg, Helena Lindberg och Gunilla Reischl.

(Här kan du se en teckentolkad version av seminariet)

Hur framtiden än kommer att utvecklas vet vi att den rymmer hotbilder kopplade till bland annat IT-säkerhet, klimatförändringar och den organiserade brottsligheten. Med breda penseldrag ledde Anna Jardfeldt hotbildsdiskussionen framåt utifrån flera olika aspekter.

- Sverige har särskilt efter Tsunamin 2004 breddat vårt perspektiv. Vi behöver kunna bistå långt utanför Sveriges gränser, berättade Helena Lindberg.

- Jag skulle vilja peka på sårbarheterna i det öppna samhället. Det är oerhört viktigt för demokratin att vi har ett öppet samhälle. Vi lever i ett öppet samhälle och det skall vi göra. Samtidigt måste vi kunna parera de sårbarheter som detta innebär. Det är också viktigt att ha bra rutiner och bra samarbete för att kunna hantera de praktiska hinder som dyker upp under tiden, sade Anders Thornberg.

Människan det största hotet
Panelen skissade tillsammans på de största hoten framöver.
- Det största hotet skulle jag vilja säga är människan. Vi har som människor en tendens att inte vilja se det som hotar. Därför kanske kortsiktigheten i tänkandet blir ett hot i sig, framförde Helena Lindberg.

- Och vid sidan av självklart människan så ser jag ser IT-hoten och de elektroniska attackerna som de största hoten. Vi har ju också terrorhotet. Vi har haft terrorattentat i Sverige. Det finns ju alltid någon som ligger bakom. Det svåraste att hitta där någon ligger bakom är IT-attacker, fyllde Anders Thornberg på.

- Exponeringen för IT-hot ökar och därmed också riskerna i och med det ökade användandet. Kritisk infrastruktur kopplas alltmer ihop för att kunna vara effektiva. Man kan också se ett ökat användande av standardkomponenter vilket ger en sårbarhet, sade Jonas Hallberg.
- Personlig integritet i och med identitetsstölder på sociala medier är ett annat område. Ofta förvånas man över vad allt folk lägger ut, tillade han.

Klimathotet och andra hotbilder
Klimathotet var ytterligare en som fråga diskuterades.

- Klimathotet är ett av våra allvarligare hot som vi ser mer och mer av, påpekade Gunilla Reischl.

- Klimatet är en väldigt komplex fråga. Det griper in allt, som i vår livsstil. Jag tror man ska akta sig för att låsa in det i ett särskilt fack utan vi måste se på klimathotet brett, sade hon.

Panelen lyfte sedan på flera olika sätt fram vikten av att prata om olika hotbilder utifrån ett brett perspektiv.

Panel

• Anders Thornberg, Tf säkerhetspolischef (Säpo)
• Jonas Hallberg, expert IT-säkerhet på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
• Helena Lindberg, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
• Gunilla Reischl, forskare, säkerhetspolitiskt klimatperspektiv, Utrikespolitiska institutet (UI)
• Moderator: Anna Jardfelt, direktör för Utrikespolitiska institutet

Intervju med Jonas Hallberg och Helena Lindberg
Jonas Hallberg och Helena Lindberg intervjuas om de svarta svanarna och hur man håller jämna steg med bovar på internet.

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio