Innovation ger attraktion

Publicerad under kategori: Innovation
Nyckelord: Framtidens Sverige,Richard Florida,Tree Hotel

I lördags började säsongens Ski World Cup i Gällivare. Numera är det dock inte bara skidentusiaster som hittar vägen till Norrbotten, utan även ett stort antal turister från olika håll på jorden. I vinter flyger SAS direktrutter mellan Tokyo och Kiruna. Huvudattraktionerna är givetvis den norrbottniska naturen och det ljuva norrskenet, men även ishotellet i Jukkasjärvi. Genom en innovativ idé, med utgångspunkt i den kyla, snö och is som man har i överflod, har man vid Torneälven lyckats en världskänd attraktion. Länger söderut, i Harads, har fåglarna fått sällskap bland trädtopparna med designsuccén Tree Hotel. Och i Haparanda kan du besöka världens största bastu. Med det följer nya arbetsplatser inom den växande besöksnäringen.

Torsdag denna vecka arrangerade Framtidskommissionen dialogseminariet ”Framtidens Sverige – ”Should I stay or should I go?” Utgångspunkten var det projekt som Framtidskommissionen har genomfört i samarbete med SKL där man har samlat in kring 500 texter från gymnasieelever och Sveriges kommuner, där de berättar om sin syn på framtiden. Seminariet gav en möjlighet för unga och nuvarande beslutsfattare att samlas och diskutera preliminära slutsatser från projektet. En sak som kom fram från seminariet var att kring hälften av landets kommuner krymper. Givet att de kämpar mot en global trend – urbanisering – är det svårt för dessa att vända strömmen. Därför söker kommunerna något som gör just dem unika, som kan attrahera både boende och turister.

Deltog gjorde näringsminister Annie Lööf, som berättade om sin vision för Sverige. Senare samma dag tog hon emot OECD:s utvärdering av Sveriges innovationsklimat. De framhöll att Sverige har bland världens bästa förutsättningar för innovation. Vi har en kreativ befolkning, men tyvärr är det många som inte vill eller törs övergå till att bli entreprenörer.
Ett ishotell, ett trädhotell eller en jättestor bastu är kanske inte något alla kommuner ska satsa på. Men det är just därför dessa tre exempel är intressanta. De lyckades skapa något som var innovativt. Och innovationer behövs inte bara för att en kommun ska hitta sitt USP – unique selling point – utan även för att lösa fler av de utmaningar som samma kommuner står inför i framtiden. Ett exempel exempel är behovet av innovationer inom välfärdssektorn, som utmanas av en åldrande befolkning med högre krav på vården. Ett annat är klimatsmarta transporter till orter där den bensin- eller dieseldrivna bilen är huvudalternativ.

Enligt den amerikanen Richard Florida kännetecknas kreativa städer av tre T:n: teknologi, talang och tolerans. Innovationer är ett bredare begrepp än teknologi, och kan bidra till en ljus framtid för Sveriges kommuner. Men då måste de även arbeta med de övriga två T:n. Goda skolor är en förutsättning för talang. Tolerans kräver politiskt ledarskap. Och det kan alla kommuner satsa på.

”Staden på landet och landet i staden”

Publicerad under kategori: Rapport
Nyckelord: En åldrande befolkning,Framtidens Sverige,Urbanisering

Läs även: Debattartikel i Aftonbladet: Så får vi ungdomarna att stanna i glesbygd

Arbete och boende är viktiga frågor för dagens ungdomar. De frågorna återkom genomgående under torsdagens dialogseminarium om Framtidens Sverige. En av talarna, Klas Eklund ekonom och professor, talade om arbetspendling och förstorade arbetsregioner som nyckeln till överlevnad. Själv är han bosatt utanför Lund och hyllade landsbygdsboende med närhet till staden.

Önskan att vilja ha det bästa av båda världarna är tydlig, menade  även Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordförande SKL. Många vill ha livskvaliteten som ”livet på landet” innebär, men samtidigt vill man ha närheten till storstadens puls och frihet.

- Vi vill ha staden på landet och landet i staden.

Nästan 350 gymnasieungdomar från Trelleborg till Arjeplog har inom ramen för projektet Framtidens Sverige funderat över, och skriftligen formulerat, sina visioner om framtiden. Båda vad gäller hemmakommunen/regionen  och deras egen framtid. Drygt hundra kommuner och 16 landsting/regioner har också deltagit. Allt finns samlat på www.framtidenssverige.se

Torsdagen den 22 november presenterades en preliminär rapport från projektet vid ett seminarium i Rosenbad (den slutliga rapporten, 500 texter om framtidens Sverige finns nu att ladda ner). Från Framtidskommissionens sida var seminariet ett sätt att få hjälp att dra rätt slutsatser av projektet genom att experter och intressenter kommenterade materialet och slutsatserna. Och inte minst diskutera ungdomarnas stora fråga; Should I stay or should I go?

Svaret på den frågan löses inte genom att försöka efterapa storstaden menade Britta Flinkfeldt Jansson, kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog:

- Det råder en ”Storstadsmaktsordning” men vi kan inte bli som storstan, måste få möjligheter på våra premisser!

Även om inte alla vill ha storstad så vill många unga i varje fall ha mötesplatser. Det menade Moa Wallgård generalsekreterare för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer. Enligt undersökningar som LSU gjort vill ungdomarna behöver de trygga mötesplatserna i kommunerna där olika verksamheter kan bedrivas och engagemang frodas.

Stig Henriksson, kommunstyrelsens ordförande i Fagersta – en kommun som vänt en negativ utveckling - lyfte frågan om ledarskap som något helt centralt för att vända negativa befolkningskurvor:

- Har man drgit på sig ledarströjan så är det ens ansvar att se till att den blir rejält svettig.

Flera framtida utmaningar
Ökad livslängd kräver mer av vård och omsorg, och landsbygden blir förlorare när invånarna flyttar till mer centrala orter, sa Klas Eklund ledamot i Framtidskommissionen.

- Landsbygden kan inte stödja sig på något jordbruk längre. Överlag har de ekonomiska strukturerna förskjutits; till exempel har tjänsteproduktionen inom både näringslivet och den offentliga sektorn blivit mycket större.

Petter Hojem, ämnessakkunnig i Framtidskommissionen menade att den demografiska utvecklingen och de regionala skillnader som växer blir stora utmaningar för samhället.

- Det ställs stora krav på kommuner, som har omfattande utflyttning. Alla orter kan inte heller bli turistmål, som många ungdomar ser framför sig.

För tio år sedan ville en övervägande del av alla 19-åringar flytta från sin hemkommun, berättade Mats Lindgren, vd för Kairos Future.

- Vi hör mera hemma i ”det stora”, där det finns dynamik och en slags frihet.

Men vi kan inte bara vänta in framtiden. Kommunerna måste vidta åtgärder för att de små orterna ska leva kvar.

- The future never sleeps, sa Mats Lindgren.

Ragunda en förhoppningsfull kommun
Att satsningar på arbetsmarknaden är allra viktigast tycktes alla vara eniga om. Någon oro för jobben märktes inte hos Terese Bengard, kommunstyrelsens ordförande i Ragunda. Sedan hon flyttade dit och engagerade sig i politiken 2010 har fler ungdomar börjat engagera sig politiskt.

- Vi har en ovanligt ung kommunstyrelse. Och jag ser möjligheter framöver; antingen får man göra en avvecklingsplan eller hitta vägar för att överleva.  För oss är vindkraften en framgångsfaktor. Under tio till femton år ska vi bygga fyra till femhundra vindkraftverk i kommunen.

Ungdomars visioner inspirerar
Att ta del av gymnasisterna tankar har varit värdefullt för Annie Lööf, som deltog i en avslutande paneldebatt.

- Deras synpunkter ska jag ta med mig härifrån. Men vi får se upp så att vi inte bara säger att vi ska ”lyssna” på ungdomarna. Att lyssna på dem räcker inte. De ska delta i processer som gäller dem.

Rapporten innehåller flera utmaningar. Den starka urbaniseringstrenden, avfolkningen av landsbygden och den ökade försörjningsbördan. Hur kan vi skapa en hållbar framtid, undrade Annie Lööf.

- Tillväxt och hållbarhet måste gå hand i hand, och vi ska ha fler gröna jobb. Det är en också en fråga om jämställdhet; både män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att vara entreprenörer och att kunna starta företag.

Men det är svårt att sia om framtiden, påminde Annie Lööf.

- Nya energieffektiva produkter och tjänster kommer hela tiden.  För hundra år sedan hade vi inga Boeingflygplan, på trettiotalet fanns inga bärbara datorer och så sent som 2007 fanns inga mobilapplikationer.

Text: Kajsa Riddersporre

500 texter om framtidens Sverige

Publicerad under kategori: Öppenhet och dialog
Nyckelord: Framtidens Sverige

 Hur ser gymnasieelever och politiker på hemmakommunens framtid? Framtidskommissionen har samlat femhundra texter om framtiden som gymnasieelever, kommuner och regioner från Trelleborg till Arjeplog har formulerat på: www.framtidenssverige.se.

Nu görs en första summering av projektet ’Framtidens Sverige i en preliminär rapport  samt vid ett webbsänt dialogseminarium den 22 november där näringsminister Annie Lööf möter ungdomar, kommuner och regioner.

Hur får vi hela Sverige att leva? Befolkningsstatistiken talar klarspråk om kommande utmaningar. Nästan hälften av Sveriges kommuner krymper – andra har växtvärk. Att få unga att stanna eller återvända är för många kommuner en överlevnadsfråga. Det framgår av rapporten ’Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050’ som Framtidskommissionen nyligen offentliggjorde.

Projektet Framtidens Sverige, som drivs i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL), siktar in sig på att ge statistiken kött och blod. Syftet med projektet har också varit att få igång en dialog om framtidens utmaningar i hela Sverige.

Hur uttrycker sig unga, kommuner och regioner om framtidens Sverige när det gäller boende, näringsliv och hållbar utveckling? Vilka strategier satsar man på? Rapporten pekar på både motsatser och samstämmighet mellan lokala/regionala visioner och den framtid unga tänker sig. Så här uttrycker sig Daniel H. i Växjö:

”De borde satsa på att bygga miljövänliga hus som håller värme och har solceller på taken. De borde göra så att hela Växjö har fritt Internet som alla kan koppla upp sig mot. Gör Växjö till en innovativ och nytänkande stad för att locka människor.”

Många medverkande kommuner satsar på att bli klimatsmarta och öka sin attraktivitet genom bättre service, sjönära bonde och centrumutveckling. Man vill också ha en regional samverkan och bättre kommunikationer. Inflyttning står högst upp på önskelistan. Ungdomarna kan tänka sig att bosätta sig på uppväxtorten – givet att den utvecklas i önskad riktning. Långt ifrån alla drömmer om ett vuxenliv i storstadens puls; exempelvis Elin Algotson i Arjeplog:

”Norrland är ett givet alternativ för mig för att jag tycker barn ska växa upp utan stressen i söder och de ska ha skog och natur runt hörnet. Den härliga norrlandsluften är inte skadlig för någon.”

Billiga bostäder, trygga miljöer, fler mötesplatser, bättre kollektivtrafik och upprustning av skolor och bostadsområden är annars vad många unga vill se i sina hemkommuner. Fast först och främst vill de ha jobb:

”Jag bryr mig egentligen inte om vart jag bor. Jag vill bara ha ett jobb”, skriver Tobbe i Skellefteå.

Men Lollo i Olofstöm ser inte fram emot framtiden:

”Det enda jag egentligen begär av framtiden är att den tar lång tid på sig att komma”, skriver hon i en av de femhundra texter som ingår i projektet.

Projektet ’Framtidens Sverige’ är öppet för nya medverkande skolor till den 31 december 2012.

Reportage: Moraelever om framtiden i Mora kommun

Publicerad under kategori: Dialog eller monolog
Nyckelord: Framtidens Sverige,Mora,S:t Mikaelsskolan

S:t Mikaelsskolan i Mora är en av de skolor som deltagit i Framtidskommissionens projekt Framtidens Sverige. Möt elever på S:t Mikaelsskolan och Lennart Sohlberg, ordförande i gymnasienämnden och ledamot i kommunstyrelsen i Mora.

Reportaget är gjort av Mia Odabas och Marcella Svensson, Regeringskansliet.

Bor alla i stan i framtidens Sverige?

Publicerad under kategori: Almedalen
Nyckelord: Framtidens Sverige,Landsbygd,Urbanisering

På många håll sker en avfolkning av glesbygden samtidigt som det flyttar in två busslaster till Stockholm varje dag. Två sidor av samma mynt men där båda är resurskrävande på sitt sätt. Kan man vända trenden? Är det ens önskvärt? Det var temat för dagens andra seminarium.

(Här kan du se en teckentolkad version av seminariet)

Samtidigt som glesbygden avfolkas flyttar det in två busslaster till Stockholm varje dag. Framtidskommissionen har tillsammans med SKL inlett projektet ”Framtidens Sverige” för att belysa utmaningar och möjligheter som kommuner och deras unga invånare ser när det gäller jobb, vård, omsorg och hållbarhet i framtiden.

Framtidsdagens andra panel i Residensets trädgård i Visby tog sig an ett brett spektra av utmaningar för kommuner och deras unga invånare.
- Urbaniseringen drar igång med full kraft. Vad är det som gör att unga vill flytta till stan, eller tvingas flytta till stan, inledde Framtidskommissionens Helena Johnsson.

Förutsättningar för hela Sverige
Tillsammans med Britta Flinkfeldt Jansson, Per Ankersjö, Gunnar Bendelin och Kristina Mattsson diskuterade Framtidskommissionens Helena Johnsson hur vi skapar förutsättningar för hela Sverige framöver.
- Det är viktigt att även små kommuner får förutsättningar att leva framöver. Vi i Arjeplogs kommun finns inte till för oss själva. Kommunsammanslagningar behöver inte nödvändigtvis vara lösningar på allt, påpekade Arjeplogs kommunstyrelseordförande Britta Flinkfeldt Jansson.

- När vi är så små som vi är så är det en risk att vi i landsbygden går på fälgen. Vi behöver få hjälp med att öka antalet invånare i kommunen, påpekade Flinkfeldt Jansson.

Flera spänningar mellan landsbygdens och städernas behov lyftes fram.
- Det är oerhört viktigt att vi som är företagare på Gotland har bra färjeförbindelser till fastlandet, därför startade vi Landsbygdsupproret. Utmaningen framöver är att vi på landsbygden inte skall uppfattas som en motkraft utan som medkraft, konstaterade Gunnar Bendelin från Landsbygdsupproret på Gotland.

Panelen var överens om att städerna inte skall leva på bekostnad av landsbygden.
- Det har ju samtidigt hänt en del i stan – jag tycker att det finns en större förståelse för landsbygden i stan i dag. Det kanske är på grund av att så många har flyttat in. Många vill ha närodlat och man bryr sig mer om miljön. Det finns ju ett samband mellan glesbygd och storstad – vi ska inte vara varandras fiender, fyllde Per Ankersjö från Stockholm i.

Panel

• Britta Flinkfeldt Jansson, kommunstyrelseordförande i Arjeplog
• Per Ankersjö, miljöborgarråd i Stockholm
• Gunnar Bendelin, initiativtagare till Landsbygdsupproret på Gotland
• Kristina Mattsson, journalist och författare
• Moderator: Helena Johnsson, ordförande LRF, medlem i Framtidskommissionen

Intervju med Britta Flinkfeldt Jansson och Per Ankarsjö
Per Ankersjö och Britta Flinkfeldt Jansson intervjuas om de utmaningar tätbefolkade respektive glesbefolkade kommuner står inför. De skickar även med framtidskommissionen några punkter att fokusera på.