Roande om framtidstudier

Publicerad under kategori: Arbetsprocess
Nyckelord: Anders Bolling,DN,Framtidsstudier,Jesper Strömbäck,Stockholm +40

 Under rubriken Framtiden 1972 en ruskig historia skriver DN:s Anders Bolling roande om hur fel det kan bli när man försöker förutse framtiden: ”Fyra decennier efter den stora miljökonferensen i Stockholm arrangerar regeringen i veckan ett nytt internationellt möte om hållbar utveckling, ”Stockholm +40”. Det sammanfaller i stort sett med 40-årsjubileet av den så kallade Romklubbens uppmärksammade och skrämmande rapport ”Tillväxtens gränser”. Rapporten byggde på datormodeller som med obehaglig tydlighet beskrev hur snabbt mänskligheten barkade mot överbefolkning, matbrist och tömda mineralreserver.”  Det visar sig att de har helt fel.

Läs också Jesper Strömbäcks inlägg om en artikel i 1901 i Ladies’ Home Journal under rubriken What May Happen in the Next Hundred Years där man förutser hur livet ter sig 2001. Bland annat förutspår man attt befolkningsmängden i USA under perioden 1901-2001 kan förväntas öka till mellan 350 och 500 miljoner invånare, bland annat genom att Nicaragua och Mexico ber att få anslutas till USA; att C, X och Q kan förväntas försvinna från alfabetet; och att jordgubbarna kommer att vara lika stora som äpplen.

En kollega i Framtidskommissionen kommenterar de båda artiklarna på följande sätt: ”Ser fram emot en syrlig blogg på DN om oss år 2052!”

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Framtidskommissionen besökte Gotland

Publicerad under kategori: Landsbygd
Nyckelord: Jesper Strömbäck,Landsbygdsupproret,Lars Trägårdh,Per Schlingmann

Onsdagen den 28 mars åkte delar av Framtidskommissionen till Gotland för ett öppet möte. Med på resan var Jesper Strömbäck, huvudsekreterare och kanslichef för Framtidskommissionen samt Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal högskola och medlem i Framtidskommissionen. De reste tillsammans med Per Schlingmann, statssekreterare hos statsminister Fredrik Reinfeldt.

Under dagen besökte trion kommunala gymnasieskolan i Visby och senare på dagen i Östergarn mötte de personer engagerade i Landsbygdsupproret.

Med öppna möten vill Framtidskommissionen bjuda in till dialog och ta in synpunkter från olika delar av det svenska samhället.

Program:

10.00 – 11.30 Möte med elever och lärare från Richard Steffengymnasiet i Visby.
”Vad ser eleverna som framtidsutmaningar”

11.45 – 13.30  Lunch i Skolhusets Trädgårdscafé (Katthammarsvik)

13.30 – 15.00 Möte med initiativtagaren Gunnar Bendelin och andra personer engagerade i Landsbygdsupproret (Skolhuset i Östergarn)

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Invandringen behövs i framtidens Sverige

Publicerad under kategori: Arbetsmarknad
Nyckelord: invandring,Jesper Strömbäck,Pension,SCB

I debatten om invandringen till Sverige framställs det ofta som om Sverige gör en god gärning genom att ta emot flyktingar och invandrare. Implicit eller explicit betraktas invandringen allt som oftast som ett problem, vars lösning ligger i ökade regleringar och insatser för en snabbare integration i det svenska samhället.

Vad som samtidigt ofta glöms bort är att Sverige har ett egenintresse av att ta emot flyktingar och invandrare. Utan invandring skulle nämligen den svenska befolkningen krympa, vilket skulle leda till minskad tillväxt och ett ytterligare tryck på finansieringen av välfärdsstaten.

Intressant i det perspektivet är ny statistik från Statistiska centralbyrån. Enligt den minskade barnafödandet förra året för första gången på elva år. Den summerade fruktsamheten, vilket är ett mått på hur många barn dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda, var 1,90 per kvinna. För att befolkningen inte ska krympa krävs samtidigt att den summerade fruktsamheten är 2,10.

Att Sverige har ett egenintresse av invandringen blir ännu tydligare om man samtidigt betänker att medellivslängden fortsätter öka och att andelen av en livstid som människor är yrkesverksamma har sjunkit över tid. Förra året var den så kallade återstående medellivslängden 83,3 år för kvinnor och 79,4 år för män. Tiden efter pension blir därmed allt längre, eller för att citera SCB: ”Om man ser till dödligheten de senaste fem åren beräknas 65-åriga kvinnor och män leva ytterligare 21,0 år respektive 18,1 år”.

Denna utveckling är på många sätt oerhört positiv. Pensionen innebär inte längre slutet; den innebär också början på en ny och allt längre livsfas. Samtidigt är det en samhällsekonomisk utmaning att försörjningsbördan (totalbefolkningen dividerad med antalet förvärvsarbetande i åldern 20-64 år) ökar i takt med att vi lever allt längre. 2009 var försörjningsbördan 2,29, och fram till år 2030 beräknar SCB att den kommer att öka till 2,37 .

Kombinationen av lågt och minskat barnafödande, att etableringen i arbetslivet sker allt senare, och att vi lever allt längre efter pension innebär sammantaget en stor samhällsekonomisk utmaning. Den kan mötas på olika sätt, men det råder ingen tvekan om att Sverige har ett egenintresse av att människor från andra delar av världen av olika skäl kommer till Sverige.  Ur ett demografiskt perspektiv är invandringen inte ett problem. Den är en del av lösningen av den utmaning som följer av den demografiska utvecklingen.

Skrivet av: Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Under perioden som arbetet med regeringens Framtidskommission pågår är Jesper tjänstledig från tjänsten som professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Möt Jesper Strömbäck i en filmad intervju. Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio

Försämrar datorerna verkligen läsförmågan?

Publicerad under kategori: Skola
Nyckelord: Dagens Nyheter,Finland,Jesper Strömbäck,Läsplatta,Time

”Datorerna får svenska barn att läsa allt sämre” slog Dagens Nyheter fast i en rubrik den 13 mars. Artikeln grundar sig på rapporten ”Läsarnas marknad, marknadens läsare” utgiven av den pågående litteraturutredningen.  Enligt rapporten visar olika undersökningar att både barns och ungdomars läsförmåga har försämrats. Även om utvecklingen inte är ny tyder det mesta på att försämringen i läsförmågan har tilltagit under det senaste decenniet. Enligt några av de forskare och författare som medverkar i artikeln och rapporten beror detta i stor utsträckning på den ökade datoranvändningen.

Än så länge har jag inte hunnit läsa hela rapporten och kan därför inte bedöma vilket stöd det finns för tesen att den försämrade läsförmågan beror just på den ökade datoranvändningen. Det kan finnas många andra, och samverkande, faktorer som har lika stor eller större betydelse. Det är alltid lätt att skylla på ny teknik, samtidigt som ökad datoranvändning inte är något unikt för Sverige. Exempelvis är datoranvändningen mycket utbredd också i Finland som ofta hyllas för sina framgångar på skolområdet. Om datoranvändningen vore det stora problemet borde läsförmågan sjunka också i andra jämförbara länder, men så tycks inte ha skett.

Att den ökade datoranvändningen har betydelse för läsandet och läsförmågan råder det dock knappast någon tvekan om. Datorer, smarta telefoner och läsplattor samt att vi i princip alltid är uppkopplade påverkar både hur vi inhämtar och bearbetar information, på samma sätt som tidigare tv:n och radion påverkade vårt läsande. Frågan är därför inte om vårt läsande och vår informationsinhämtning påverkas av datorerna. Frågan är hur.

Ett svar lyfts fram i ett aktuellt nummer av Time. Enligt artikeln har datorerna, och att vi alltid är uppkopplade, haft åtminstone tre effekter på hur vi inhämtar och bearbetar information. För det första, när vi konfronteras med frågor som vi inte kan besvara engagerar vi oss allt mindre i att tänka kring frågan för att istället fundera över var vi kan hitta svaret. För det andra, när vi förväntar oss att vi ska kunna hitta information senare är vi sämre på att lägga informationen på minnet. Detta leder till den tredje effekten, nämligen att vi blir allt sämre på att lära oss saker utantill och allt bättre på att söka efter information.

Om detta är bra eller dåligt kan alltid diskuteras. På ett sätt är det rationellt att ägna mindre mental energi åt att lära oss sådant som vi ändå snabbt kan söka information om. På ett annat sätt är det problematiskt, eftersom förmågan att värdera information förutsätter att man har en gedigen bas av relevant kunskap och information att utgå från. Information och kunskap är dessutom inte samma sak. Vi kan söka information, men för att bygga upp kunskap krävs att vi lär oss och bearbetar informationen.

Oavsett vilket innebär teknikutvecklingen nya utmaningar för läsandet och lärandet; för hur vi inhämtar och bearbetar information och kunskap; och för pedagogiken från förskola till universitet. Därför är det viktigt med forskning och en levande diskussion om teknikutvecklingens betydelse för lärande och läsande. Därför är det också viktigt att inte fastna i förenklade och teknikfientliga positioner.

För att återkoppla till rubriken i Dagens Nyheter: det kan aldrig vara datorerna som får svenska barn att läsa allt sämre. Det kan möjligen vara det sätt på vilket datorerna används av barn och ungdomar i skolan och hemmen. Den distinktionen är oerhört central om vi ska förstå och kunna möta de utmaningar som teknikutvecklingen innebär för läsandet och lärandet.

Skrivet av: Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Under perioden som arbetet med regeringens Framtidskommission pågår är Jesper tjänstledig från tjänsten som professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Möt Jesper Strömbäck i en filmad intervju. Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio

Opera i telefonen – svårt att förutsäga framtiden

Publicerad under kategori: Arbetsprocess
Nyckelord: Jesper Strömbäck,Ladies’ Home Journal,USA

Hur kommer verkligheten att se ut om 100 år? Den frågan stod i centrum i en artikel som ska ha publicerats år 1901 i Ladies’ Home Journal under rubriken What May Happen in the Next Hundred Years. Samtidigt som jag inte kan garantera artikelns äkthet är den intressant att läsa och reflektera över.

Till artikelns förutsägelser hör att befolkningsmängden i USA under perioden 1901-2001 kan förväntas öka till mellan 350 och 500 miljoner invånare, bland annat genom att Nicaragua och Mexico ber att få anslutas till USA; att C, X och Q kan förväntas försvinna från alfabetet; och att jordgubbarna kommer att vara lika stora som äpplen. Vidare förutspår artikeln att all trafik i framtiden kommer att gå under eller högt över marken, det vill säga att det inte kommer finnas någon trafik på gatorna; och att bilar kommer att vara billigare än vad hästar var då artikeln publicerades. En av de intressanta förutsägelserna är att det kommer finnas ”air-ships”, det vill säga flygplan, men också att de inte kommer kunna konkurrera med bilar eller båtar. Mer träffsäker är artikeln när den förutspår att man i framtiden kommer att kunna köpa färdiglagad mat, och även om den har fel när den förutspår att maten kommer att tillredas i särskilda mobila laboratorier träffar den rätt i att man i framtiden kommer att använda elektriska diskmaskiner och spisar i köket.

En rad andra förutsägelser visar sig också högst tvivelaktiga. Kol används fortfarande för uppvärmning; det finns fortfarande vilda djur; och myggor respektive flugor har inte blivit utrotade. Visserligen stämmer det att trådlösa telefoner täcker världen, men genomslaget för att lyssna på opera genom telefonen måste sägas vara begränsat.

Bortom de individuella förutsägelserna illustrerar artikeln två saker. För det första att människan alltid har försökt förutsäga framtiden. För det andra hur oerhört svårt det är att förutsäga framtiden. Lika stark som drivkraften att förutsäga framtiden är, lika stor är risken att förutsägelserna i efterhand visar sig vara fel.

Detta ska givetvis inte tolkas som ett argument mot framtidsanalyser. Människan kommer alltid att vara fascinerad av och försöka förutsäga framtiden, och genom att försöka förutsäga framtiden kan såväl individer som olika typer av organisationer öka känslan av kontroll och samtidigt skaffa sig en beredskap för och ökad förmåga att forma framtiden. Framtiden formas hela tiden i ständigt pågående och dynamiska processer, och just därför är det viktigt att försöka vara steget före så att handlandet idag bidrar till en bättre utveckling imorgon. Framtidsanalyserna är ur det perspektivet en förutsättning för strategiskt handlande.

Däremot är det viktigt att vara ödmjuk inför uppgiften att analysera framtiden och att förhålla sig skeptisk till dem som allt för tvärsäkert uttalar sig om hur framtiden kommer att se ut. Det är också viktigt att göra en distinktion mellan försök att analysera och förstå framtiden respektive att förutsäga hur framtiden kommer att se ut.

Det är ur detta perspektiv Framtidskommissionens uppdrag och uppgift ska förstås. Vad Framtidskommissionen ska göra är inte att beskriva i detalj hur Sverige kommer att se ut 2020, 2050 eller något annat årtal. Vad Framtidskommissionen ska göra är att identifiera framtidens samhällsutmaningar. Det är inte samma sak.

Skrivet av: Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Under perioden som arbetet med regeringens Framtidskommission pågår är Jesper tjänstledig från tjänsten som professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Möt Jesper Strömbäck i en filmad intervju. Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio

Filmade intervjuer med kommissionens medlemmar

Publicerad under kategori: Kommissionens medlemmar
Nyckelord: Annie Lööf,Eva Nordmark,Fredrik Reinfeldt,Göran Hägglund,Helena Jonsson,Intervju,Jan Björklund,Jesper Strömbäck,Johan Rockström,Klas Eklund,Lars Trägårdh,Mernosh Saatchi,Pekka Mellergård,Stina Westerberg,Viveca Ax:son Johnson

Möt kommissionens medlemmar. Regeringskansliets filmteam har kuskat runt Stockholm för att intervjua medlemmarna i Framtidskommissionen.

I intervjuerna får du en bild av vilka medlemmarna är och hur de ser på uppgiften i Framtidskommissionen. Vi har ännu inte hunnit intervjua alla men flertalet är gjorda och du når dem via länkarna nedan eller på sidan där Framtidskommissionens medlemmar presenteras.

Fredrik Reinfeldt
Statsminister och kommissionens ordförande
Koordinerar utredningen om vår demografiska utveckling.

Viveca Ax:son Johnson
Styrelseordförande i Nordstjernan
48 år och född i Stockholm. Ordförande i familjeföretaget Nordstjernan AB samt ordförande i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.

Klas Eklund
Ekonom och professor Lunds universitet
59 år och född i Ängelholm. Senior Economist på SEB samt adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet. SEB:s chefekonom mellan 1994 och 2007, ledde regeringens produktivitetsdelegation 1990-91.

Pekka Mellergård
Docent i neurokirurgi och högskolerektor
54 år och född i Örebro. Neurokirurg och rektor på Örebro Teologiska Högskola. Redaktör och ansvarig utgivare för kulturtidskriften NOD.

Eva Nordmark
Ordförande i TCO
40 år och född i Luleå. Ordförande för TCO sedan 2011. Sedan länge aktiv i fackföreningssammanhang, senast som ordförande för SKTF mellan 2004 och 2011.

Johan Rockström
Professor och chef
46 år och född i Finspång. Professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet. Chef för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre.

Mernosh Saatchi
VD Humblestorm
32 år och född i Stockholm. Grundare, ägare och vd för kommunikationsbyrån Humblestorm Event & Kommunikation och bemanningsföretaget Humblestorm Bemanning & Rekrytering.

Lars Trägårdh
Professor Ersta Sköndal högskola
58 år och född i Helsingborg. Professor i historia vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm. Tidigare verksam i flera år som historieprofessor vid Barnard College, Columbia University.

Stina Westerberg
Generaldirektör Statens musikverk
49 år och född i Stockholm. Generaldirektör för Statens musikverk. Tidigare vd för Svensk musik, för Vadstena-Akademien och med ett förflutet som flöjtist.

Jesper Strömbäck
Chef för kansliet
40 år och född i Göteborg. Professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio

Varmt välkommen hit

Publicerad under kategori: Arbetsprocess
Nyckelord: Jay-Z,Jesper Strömbäck,Mittuniversitetet

Varmt välkommen till Framtidskommissionens nya hemsida och blogg! Framtidskommissionen är utsedd av regeringen, och dess främsta syfte är att identifiera de viktiga samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt. Under våren 2013 ska Framtidskommissionen presentera en slutrapport som tecknar en bred bild av Sveriges framtida samhällsutmaningar, med sikte särskilt mot 2020 och 2050.

En viktig del av Framtidskommissionens arbete kommer också handla om att försöka bidra till en bred diskussion och dialog om olika utmaningar som Sverige står inför på längre sikt. Ju fler som deltar i den diskussionen, desto bättre. Sveriges framtid angår oss alla, och vi bidrar alla varje dag till att forma den. Det är därför viktigt att många olika röster kommer till tals. Denna dialog om Sveriges framtida utmaningar kan handla om allt från den sociala sammanhållningen till individualiseringen till arbetsmarknaden till kulturens roll, för att nämna bara några exempel.

Det centrala i det här sammanhanget är att debatten handlar om de framtida samhällsutmaningarna snarare än om dagspolitiken. Vilka frågor är det vi behöver ställa idag för att identifiera de utmaningar Sverige kommer att möta 2020 eller 2050, och för att ge tid och utrymme för en diskussion kring hur utmaningarna ska kunna mötas? Vilka pågående processer är viktiga för att vi ska förstå vart Sverige är på väg? Hur kan olika pågående processer påverka Sveriges framtida möjligheter att möta problem kopplade till demokratin, integrationen, jämställdheten, ekonomin eller miljön?

Tanken med den här hemsidan och bloggen är att informera om Framtidskommissionens verksamhet, men också att fungera som ett nav för information om olika framtidsfrågor och att aktivt bidra till en framtidsinriktad diskussion om Sverige i världen. Här kommer det finnas information om olika seminarier och öppna möten vi anordnar och om rapporter vi ger ut. Vi kommer också ge utrymme för olika röster om framtidens Sverige, öppna för inspel från allmänheten och vara generösa med länkar och tips på olika inlägg som handlar om framtida samhällsutmaningar. Vi kommer även att blogga och bjuda in gästbloggare.

Jag som skriver detta heter Jesper Strömbäck och är huvudsekreterare för Framtidskommissionen samt chef för dess kansli, och kommer skriva en hel del inlägg på den här bloggen. I vanliga fall bor jag i Sundsvall tillsammans med min fru och vår katt, och arbetar som professor i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Mer information om mig finns på min blogg. När jag inte forskar, undervisar eller arbetar med Framtidskommissionen kopplar jag gärna av med att lyssna på musik, se på film, eller läsa Fantomen. Musikaliskt lyssnar jag just nu mest på de senaste skivorna av Laleh, Mary J. Blige och Jay-Z.

Skrivet av: Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Under perioden som arbetet med regeringens Framtidskommission pågår är Jesper tjänstledig från tjänsten som professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Möt Jesper Strömbäck i en filmad intervju. Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio

Framtidsseminarium: Bortom 65

Publicerad under kategori: Arbetsmarknad
Nyckelord: Bortom 65,Ingemar Eriksson,Jesper Strömbäck,Joakim Palme,Kerstin Brunnberg,Lena Lundkvist,Pension

År 2030 beräknas var fjärde svensk vara över 65 år. Inträdet i yrkeslivet har förskjutits uppåt i åren och allt fler lever allt längre. Detta innebär att de yrkesverksamma åren utgör en allt mindre andel av vår livstid. Det innebär också att tiden efter 65 år för många blir den längsta livsfasen, och att de som är inne på arbetsmarknaden behöver försörja allt fler.

Strategier för förnyade livschanser på arbetsmarknaden
På den individuella nivån innebär utvecklingen att allt fler kan se fram emot en längre period efter den traditionella pensionsåldern. Vi kommer att vara friskare och mer aktiva och vill kanske fortsätta arbeta. På samhällsnivå innebär utvecklingen samtidigt utmaningar för tillhandahållandet av välfärdstjänster.

Mot den här bakgrunden syftar seminariet till att bidra till en framtidsinriktad diskussion om den demografiska utvecklingen och frågan om hur man kan möjliggöra och få fler äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden.

Northern Future Forum
Frågorna som diskuteras på Framtidskommissionens seminarium tas också upp på toppmötet Northern Future Forum som hålls i Stockholm den 8-9 februari. Vid Northern Future Forum möts statsministrarna från de nordiska och baltiska länderna och Storbritannien för att diskutera framtidsutmaningar och hur man kan uppnå långsiktig tillväxt.

Program
07:45-08.00 Vi bjuder på kaffe och fralla

08.00-09.10 Panelpresentationer
- Jesper Strömbäck, moderator, huvudsekreterare i Framtidskommissionen
- Lena Lundkvist, Statistiska Centralbyrån
- Joakim Palme, professor i statskunskap, Uppsala universitet
- Kerstin Brunnberg, ordförande för Statens Kulturråd
- Ingemar Eriksson, pensionsåldersutredningen

9.10-9.30 Paneldiskussion och frågor

Skrivet av: Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Under perioden som arbetet med regeringens Framtidskommission pågår är Jesper tjänstledig från tjänsten som professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Möt Jesper Strömbäck i en filmad intervju. Högupplöst porträttbild: http://rkbildarkiv.se/ Länk till bio

Möt Jesper Strömbäck – Framtidskommissionen

Publicerad under kategori: Kommissionens medlemmar
Nyckelord: Jesper Strömbäck,Mittuniversitetet i Sundsvall

Framtidskommissionens huvudsekreterare Jesper Strömbäck berättar om kommissionens arbete och de svårigheter det innebär att sia om framtiden. Som medieforskare ger han även sin bild av den demokratiska utmaningen Sverige står inför.

Skrivet av: Marcella Svensson

Marcella Svensson är fotograf och videofotograf. Hon arbetar med filmat material på regeringen.se sedan 2008. Dessförinnan kommer hon närmast från SVT där hon arbetade med nyheter på bl a Rapport, Aktuellt och Kulturnyheterna. Länk till bio