Hur kan skolan främja integrationen?

Publicerad under kategori: Integration
Nyckelord: Helsingborg,invandring,Jens Dietrichsson,Landskrona,Mernosh Saatchi,Patrick Joyce,Torkild Strandberg

Utbildning blir allt viktigare för att komma in på arbetsmarknaden.  Chanserna att lyckas i gymnasiet och gå vidare till högre utbildning avgörs till stor del redan i grundskolan. Barn som har invandrat till Sverige efter skolstarten har idag mycket svårt att lyckas i grundskolan. Bara 40 procent av de barn som invandrat till Sverige från länder utanför EU efter skolstarten går idag ut grundskolan grundskolan med godkända betyg.

I Landskrona är mer än vart tredje barn i skolan av utländsk bakgrund. I vissa skolor är andelen närmare 90 procent. Landskrona stad har därför under en längre tid arbetat medvetet för att förbättra undervisning och skolresultat för barn med utländsk bakgrund. Mernosh Saatchi, medlem i Framtidskommissionen, och jag reste därför den 11 april till Landskrona för att få veta mer om hur staden arbetar med integrationen i skolan och vilka resultat man uppnått.

Sedan 2007 driver Landskrona och Helsingborgs kommuner projektet Utsikter som ska förbättra både skolresultat och hälsa i årskurs 1-5 i sju särskilt utvalda skolor med en extra stor andel utrikes födda barn.

På ett Öppet i möte i Allvar Gullstrandsgymnasiet inför 90 rektorer, lärare och andra skolanställda berättade de ansvariga i Landskrona om projektet och vilka resultat de uppnått hittills.

Värd för mötet var Torkild Strandberg (fp) som varit ordförande i kommunstyrelsen i Landskrona sedan 2006. Som inbjudna experter fanns Britt- Marie Johansson, ansvarig pedagog inom Utsikter och Jens Dietrichsson, nationalekonom vid Lunds Universitet, som följt och utvärderat arbetet.
 

Britt-Marie Johansson, en av de ansvariga pedagogerna inom Utsikter, berättade att under de snart fem år som arbetet pågått har resultaten i matematik och språkförståelsen höjts stadigt bland de elever som deltagit.  Orsakerna till framgången är flera men hon lyfte särskilt fram de täta tester som görs av alla barn i projektet för att se vilken kunskapsnivå de har och avgöra vilken hjälp de behöver.

- Regelbundna tester är enormt viktiga, understrykte även Jens Dietrichson, nationalekonom vid Lunds Universitet, som forskar om skolresultat och integration. I dag hemmasnickrar Landskrona och många andra kommuner som driver sina egna tester. Det vore betydligt bättre om Skolverket eller någon annan statlig myndighet kunde ta på sig ansvaret att utforma bra tester som alla kommuner kunde använda, menade han.

En annan viktig faktor för framgången är att de berörda skolorna i Landskrona har arbetat aktivt för att involvera föräldrarna i sina barns skolgång.  I många av fallen har föräldrarna dåliga eller inga kunskaper i svenska och undviker därför gärna att ha kontakt med skolan. Skolorna har satsat hårt på att samla föräldrarna till bra möten för att berätta hur de kan hjälpa sina barn med skolan. Men det har krävts ordentliga förberedelser och inhyrda tolkar för att få till lyckade möten som givit resultat.

Lena Andersson, rektor på Dammhagsskolan, en av de skolor med en stor andel elever med utländsk bakgrund, betonade att den värsta fienden i detta arbete är låga förväntningar.

- Det är lätt att tycka synd om många av barnen som har svåra hemförhållanden. Men det hjälper inte att tycka synd om dem. Vi måste ha samma förväntningar på dem som på de barn som går i skolor i medelklassområden. Bra undervisning och höga krav ger resultat, avslutade hon.

————————————————————————-

Framtidskommissionen ska bidra till en framtidsinriktad diskussion i alla delar av samhället. I den diskussionen är det viktigt att många röster kommer till tals, och gärna röster som annars sällan blir hörda. Därför deltar representanter för Framtidskommissionen  i 10 till 15 öppna möten runt om i landet för att diskutera frågor som är särskilt viktiga för Sveriges framtid.

Skrivet av: Patrick Joyce

Patrick Joyce är ämnessakkunning i Framtidskommissionen. Han är sekreterare i framtidsutredningen om integration, jämställdhet och demokratisk delaktighet som koordineras av utbildningsminister Jan Björklund. Patrick har arbetat i Statsrådsberedningen sedan 2006. Först som biträdande chef för Folkpartiets samordningskansli och under slutet av 2011 som t.f Statssekreterare hos EU-minister Birgitta Ohlsson. Länk till bio

Att vara pedagog i en modellklass

Publicerad under kategori: Integration
Nyckelord: Britt-Marie Johansson,Landskrona,Modellklass

Framtidskommissionens kansli bjuder in gästskribenter. Denna gång är det pedagogen Britt-Marie Johansson som deltar i det öppna möte som anordnas i Landskrona på temat: skola och integration. Britt-Marie Johansson arbetar bland annat med metoder för att förbättra skolundervisningen för barn med utländsk bakgrund.

 För mig som pedagog var det en utmaning. När jag sökte till att bli modellklass på skolan så visste jag inte så mycket vad det innebar. Den information jag fick var att det var ett projekt inom ”Utsikter” för att öka kunskaperna för eleverna. I detta innebar det också att jag skulle gå en genreutbildning också i ”Utsikters” regi. Vi fick åka på studiebesök till Stockholm och Knutbyskolan som arbetat länge med genrepedagogik. I detta stadiet började det gå upp för mig om vad som väntade framöver.

Som modellklass har jag en stor fördel av att ha en svenska som andra språklärare med inne i klassrummet, två lektionspass i veckan. Samt två modersmålslärare tre lektionspass i veckan.

Vi arbetar med olika teman och då är det stor fördel att kunna vara många pedagoger i klassrummet. Vi har också fått möjlighet att kunna planera våra lektioner tillsammans. Det innebär att stor pedagogisk kunskap kan tas tillvara och gynnar eleverna.

Att vara modellklass innebär också att vi testar av eleverna genom olika kunskapstester. Resultaten läggs sedan in i ett analysschema och genom detta ser vi hur eleverna går framåt kunskapsmässigt. Man observerar också de elever som står stilla där vi då med olika pedagogiska metoder ser till att öka deras kunskaper. Som pedagog kan jag med hjälp av analysschemat planera mina lektioner utifrån vad eleverna behov är för att utvecklas framåt.

Mitt arbete i modellklassen är utvecklande och stimulerande där fokus ligger på sättet att arbeta mot målen för eleverna. Utsikter har också hjälpt till med pedagogiska tips och idéer både för mig som pedagog samt för eleverna. Det har krävts många timmars arbete med att vara modellklasspedagog men samtidigt utvecklas man otroligt mycket själv.

Skrivet av: Britt-Marie Johansson

Britt-Marie Johansson är pedagog vid Pilängsskolan inom modellklasserna och projektet Utsikter Länk till bio

Skola och integration i Landskrona

Publicerad under kategori: Integration
Nyckelord: Landskrona,Mernosh Saatchi,Patrick Joyce,Torkild Strandberg

Onsdagen den 11 april besökte av Regeringens Framtidskommission Landskrona. Med på resan var Mernosh Saatchi, medlem i Framtidskommissionen och Patrick Joyce, utredare i Framtidskommissionen med ansvar för integration.

Skolan är en nyckel till lyckad integration och för att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Framtidskommissionen är därför intresserad av vad Landskrona stad har gjort för att förbättra skolundervisningen för barn med utländsk bakgrund och vad man kan lära sig av detta arbete. En panel diskuterade skola och integration utifrån det arbete som görs i Landskrona och tanken var att publiken skulle bidra till en levande diskussion.

I Allvar Gullstrandsgymnasiets aula hölls en paneldebatt. I panelen deltog:

• Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande
• Mernosh Saatchi, medlem i Framtidskommissionen
• Britt-Marie Johansson, Pilängsskolan, pedagog inom modellklasserna och
  projektet Utsikter
• Jens Dietrichson, Lunds universitet, doktorand och arbetar sedan 2006 med
  utvecklingen av förebyggande arbete och samverkan inom ramen för PArT och
  med utvecklingen av Utsikter
• Patrick Joyce, sekreterare i Framtidskommissionen med ansvar för integration•

Skrivet av: Tobias Nilsson

Tobias Nilsson är kommunikatör i Framtidskommissionen. Han kommer närmast från UD:s presstjänst där han ägnat sig åt mediekontakter och utveckling av UD:s digitala och sociala kanaler. 2009 var han projektledare för webbplatsen se2009.eu, som utvecklades för det svenska ordförandeskapet i EU. Länk till bio